Mått (Äldre tryck)

Allmänna anvisningar

Formatet är av grundläggande betydelse för identifieringen av en upplaga. Formatangivelsen för det äldre materialet åsyftar det bibliografiska formatet som är grundat på sidornas placering och antal i tryckformen, inte bokens storlek i centimeter.

Det är främst tre uppgifter i trycket som man kontrollerar för att bestämma format:

Arksigneringar
Varje ark i huvudsviten (ej preliminärer) brukade signeras. Först arket signerades oftast A, därefter B, C, D osv. Varje format består av ett visst antal sidor/blad. Oktav innehåller exempelvis 8 blad (16 s.).

Vattenlinjer
När man skapade ark i arkformar fastnade metalldukens trådar i papperet. De kallas för vattenlinjer och de går både vertikalt och horisontellt i papperet. Åt ena hållet är de glesa och åt andra hållet tätare. Det är de glesa vi är intresserade av när vi ska bestämma format. I folioformat brukar de glesa vattenlinjerna gå vertikalt.

Bindtrådar
Bindtrådar hittar man vanligtvis i mitten av ett ark men ibland återfinns de på andra ställen i arket. De är mycket användbara när man ska bestämma format.

Föredragen källa

Hela publikationen är föredragen källa.

Citering

ISBD 5.3.2

Det bibliografiska formatet anges med siffror. Några av de vanligaste formaten:

  • 1:o = Primo
  • 2:o = Folio
  • 4:o = Kvarto
  • 8:o = Oktavo
  • 12:o = Duodecimo

Önskas centimeterangivelse läggs den vanligtvis i Bestånd, som en exemplarspecifik uppgift. Handpresstidens trycksaker är så gott som undantagslöst individuellt bundna och inte skurna till standardmått. En centimeterangivelse gäller alltså bara det exemplar som man mäter på (avvikelse från ISBD 5.3.2.1).

Exempel på format

Nedanstående format är några av de vanligaste. Andra format användes vid speciella tillfällen, till exempel för mycket små böcker eller böcker med ovanligt utseende.

Libris
• Mått / Mått / Benämning


MARC21
• 300 #c

Primo (1:o)

Ett ovikt blad med text på en sida, kallas också för ettbladstryck. Vattenlinjerna går vanligtvis horisontellt.

1 ark där endast 1 sida används i en form, 1x1 sida = 1 sida

Omfång: 1 bl.
Mått: 1:o
Kommentar: Man anger bl. i stället för ark.

Folio (2:o)

1 ark med 2 sidor i två formar, 2x2 sidor = 4 sidor. Arket viks en gång. Vattenlinjerna går vanligtvis vertikalt.

Två folioark:

Omfång: [8] s.
Mått: 2:o

Kvarto (4:o)

1 ark med 4 sidor i två formar, 4x2 sidor = 8 sidor. Arket viks två gånger. Vattenlinjerna går vanligtvis horisontellt.

Tre kvartoark:

Omfång: 24 s.
Mått: 4:o

Oktav (8:o)

1 ark med 8 sidor i två formar, 8x2 sidor = 16 sidor. Arket viks 3 gånger. Vattenlinjerna går vanligtvis vertikalt.

Två oktavark:

Omfång: 32 s.
Mått: 8:o

Duodes/duodecimo (12:o)

1 ark med 12 sidor i 2 formar, 12x2 sidor = 24 sidor.

Vanlig duodes:

Arket viks två gånger längs den långa sidan, sedan tre gånger längs den korta. Vattenlinjerna går vanligtvis horisontellt.

Fyra duodesark:

Omfång: 96 s.
Mått: 12:o

Avlång duodes:

Om arket viks en gång på den korta sidan, sedan fem gånger längs den långa får man en avlång duodes. Vattenlinjerna går vanligtvis vertikalt.

Två duodesark:

Omfång: 48 s.
Mått: 12:o(avl.)

Sedes/sedecimo (16:o)

1 ark med 16 sidor i 2 formar, 16x2 sidor = 32 sidor. Vattenlinjerna går vanligtvis horisontellt.

Två sedesark:

Omfång: [64] s.
Mått: 16:o

Oktodes/oktodecimo (18:o)

1 ark med 18 sidor i 2 formar, 18x2 sidor = 36 sidor. Vattenlinjerna går vanligtvis vertikalt.

Tre oktodesark:

Omfång: 54 s.
Mått: 18:o

Olika antal blad i läggen

Ibland varierar antal blad i läggen. Ganska vanligt att vartannat lägg i en oktodes består av tolv blad, vartannat av sex blad. Förekommer också i andra format.

Omfång: 216 s.
Mått: 18:o(12/6)
Kommentar: Första arket har tolv blad, andra arket 6 (=18 blad.) Ange 12/6 i parentesen.

Varierande format i ett tryck

Trycket kan ha olika format.

Tryck med omväxlande kvarto- och oktavark i en svit (ovanligt):

Omfång: 86 s.
Mått: 4:o och 8:o

Om några ark utanför huvudsviten har avvikande format kan det anges i Anmärkning:

Huvudtitel: Kärleks-förklaringen, jemte svar. Ett conversations-spel med tärningar. 136 blad med anvisning om spelet.
Omfång: 142 s.
Mått: 16:o
Anmärkning: Anvisningarna: [4] s. ; 32:o(2)
Kommentar: Huvuddelen av trycket har formatet 16:o men fyra sidor har formatet trigesimo secundo 32:o(2). I Voyager kunde man ange de två sidangivelserna och formaten i varsitt fält. Det går inte i Libris katalogisering. Ange den ena uppgiften i Anmärkning.

Flera ark har bundits ihop

Eftersom det skulle bli alltför många trådar om man exempelvis band varje folioark för sig var det vanligt under 1500-1600-talen att man band ihop flera ark. Det gällde inte bara folioformat.

Mått: 2:o(6)
Kommentar: Tre folioark har samlats ihop före bindningen. Bindtråden hamnar då mellan sjätte och sjunde sidan, inte andra och tredje som för en vanlig folio. Ange en sexa i parentesen.

Mått: 4:o(8)
Kommentar: Två kvartoark har samlats ihop före bindningen. Bindtråden hamnar då mellan den åttonde och nionde sidan, inte fjärde och femte som för en vanlig oktav. Ange en åtta i parentesen.

Tvärformat

Tryck som binds ihop på kortsidan kallas för tvärformat. Bokens bredd blir större än höjden och texten hamnar följaktligen på tvären.

Mått: 2:o(tv.)

Mått: 4:o(tv.)

osv.

Utskjutning

Utskjutning

Fördelning av typsidorna i formen. Det färdigtryckta arket får vid falsningen (vikningen) sidorna i rätt ordningsföljd. I normalfallet bildar varje ark ett eget lägg. En oktav (8:o) består då av s. 1-16, 17-32 osv.

Halvarksutskjutning
Båda typsidor av arket trycks från samma tryckform och skärs före vikningen. För en oktav innebär det att man i en form först tryckte sid. 1-8 på arkets ena sida. Sedan vände man på alla tryckta ark och tryckte samma sidor på baksidan av arket. Arken klipptes itu så att man fick sid. 1-8 dubblerat. Halvarksutskjutning förekommer i alla format, inte bara oktav.

Denna metod innebar att man låste typer till en form per ark i stället för två formar. Det kan bland annat vara ett tecken på att tryckeriet hade knappt med stil. Man behövde ju bara använda en form i stället för två, som krävde dubbelt så många typer.

Det är inte alltid helt lätt att upptäcka halvarksutskjutningar men om man inte hittar bindtråden på "rätt" plats för ett visst format kan man bläddra bakåt för att se om bindtråden återfinns halvvägs mellan arkets förstasida och arkets mittsidor. I en kvartobok återfinns bindtråden normalt mellan fjärde och femte sidan. Om den saknas där kan man kolla om tråden har hamnat mellan den andra och tredje sidan i stället. Då är det en halvarksutskjutning.

Mått: 4:o(2)
Kommentar:
Bindtråden återfinns mellan den andra och tredje sidan, inte fjärde och femte som för en vanlig kvarto. Ange en tvåa i parentesen.

Mått: 8:o(4)
Kommentar: Bindtråden återfinns mellan den fjärde och femte sidan, inte åttonde och nionde som för en vanlig oktav. Ange en fyra i parentesen.

Relaterad information

Kungliga biblioteket logotyp

KUNGLIGA BIBLIOTEKET