Referenstitel (Äldre tryck)

Föredragen källa (ISBD A.4.2.1.1)

Titelsida finns

Titelsidan eller titeluppslaget är föredragen källa. Om trycket innehåller flera titelsidor, som i samlingsverk eller flerbandsverk, väljs den första titelsidan som föredragen källa. En tryckt titelsida föredras framför en graverad titelsida.

Titelsida saknas

Citera lämplig mängd text eller typ av titel från annan lämplig källa i trycket. I ISBD A.4.2.1.1 förekommer många källor som väljs i prioritetsordning. Var pragmatisk. Välj den bästa källan även om den ligger längre ner i listan:

  • kolofon
  • förtitelblad
  • andra inledande blad
  • rubriktitel
  • titel i innehållsförteckning
  • kolumntitel
  • incipit (textens början)
  • explicit (textens slut)
  • ingress
  • inledande ord i trycket (exempelvis från omslag)

Om man valt en av dessa källor som föredragen källa ska uppgifter hämtade från andra källor klamras.

Man beskriver trycken såsom de ursprungligen givits ut. Det innebär att omslag eller bokryggar endast kan användas vid beskrivningen om det är säkert att de inte tillkommit i ett senare skede.

Ange i en anmärkning vilken källa som använts när titelsida saknas.

Libris
• Anmärkning / Anmärkning / Benämning


MARC21
• 500 #a

Anmärkning: Titel från text
Kommentar: Titeln består av textens början. Man citerar så mycket som man tror räcker för att titeln ska bli unik.

Anmärkning: Titel från incipit
Kommentar: Titeln består av textens början (fras som används för inkunabler).

Anmärkning: Titel från rubrik
Kommentar: Titeln består av en rubriktitel eftersom titelsida saknas.

Anmärkning: Titel från rygg
Kommentar: Titeln består av en ryggtitel eftersom titelsida saknas.

Anmärkning: Titeluppslag
Kommentar: Titeln står på ett uppslag (två motstående sidor). Kan exempelvis röra sig om parallelltitlar på varsin sida eller en titel som täcker ett helt uppslag.

Citering (ISBD A.3)

Titelcitatet ska helst säkerställa identifieringen av en upplaga. Man citerar därför uppgifterna i referenstiteln i den ordning de står på titelsidan eller titelsidans ersättning. Syntaxen eller ordningsföljden ska inte brytas. Till referenstiteln räknas därför oftast all text före impressum, inklusive upphovsuppgifter.

Man bör vara försiktig med att utesluta titelinformation eftersom den borttagna informationen kanske är det enda sättet att skilja två upplagor åt. Vad kan uteslutas ur titelciteringen?

Titlarna innehåller ofta ord som stavas på ett annat sätt än i dag. Det är således lätt att missa en titel om man söker med modern stavning. Var därför frikostig med varianttitlar.

Librispraxis för äldretryck: ISBD hade tidigare en paragraf som sade att man för äldre tryck kunde välja att ange titlar utan att dela upp dem i olika delavsnitt med hjälp av ISBD-interpunktion. Vi fortsätter med det borttagna alternativet, dvs. referenstiteln anges ordagrant i Huvudtitel om syntaxen bryts eller ordningsföljden måste ändras mellan uppgifterna för att passa in i ISBD-strukturen.

När referenstiteln kan delas upp

Egenskaperna Titel, Upphovsuppgift och Upplageuppgift kan citeras på samma sätt som för nyutgivet material:

  • om syntaxen inte bryts
  • om ordningsföljden mellan olika uppgifter i trycket följer ISBD:s ordningsföljd
  • om man inte behöver ändra ordningsföljden på titel-, upphovs- och upplageuppgifterna i det format man använder

En nackdel med denna citeringsmetod är den dubbla interpunktionen, ISBD-interpunktion och tryckets interpunktion. Det kan exempelvis vara svårt att förstå om ett kolon mellan Huvudtitel och Övrig titelinformation är ISBD-interpunktion eller citerat från trycket.

Libris - Instans
• Har titel / Titel / Huvudtitel
• Har titel / Titel / Övrig titelinformation
• Upphovsuppgift

• Har titel / Titel / Har del / Titeldel / Delbeteckning
• Har titel / Titel / Har del / Titeldel / Deltitel


MARC21
• 245 #a
• 245 #b
• 245 #c

• 245 #n
• 245 #p

Monografi:

Huvudtitel: Napoleon, såsom menniska, hjelte och eröfrare.
Övrig titelinformation: Ett utkast till hans charakteristik
Upphovsuppgift: af E. M. Arndt
Kommentar: I Libris katalogisering ska inte ISBD-interpunktion anges mellan egenskaperna Huvudtitel och Övrig titelinformation. Däremot anges tryckets interpunktion (inledande versal i undertiteln eftersom huvudtiteln avslutas med punkt).

Flerbandsverk (flerpostmetodik):

Huvudtitel: Sancti Brunonis Astensis episcopi Signiensium et abbatis Montis Casini Opera aucta et adnotationibus illustrata.
Delbeteckning: Tomus secundus.
Deltitel: Continens commentaria in Quatuor evangelia et in apocalypsim homilias et sermones, sex libros sententiarum, tractatus theologicos, vitas S.S. Leonis Papæ IX. et Petri Anagniæ episcopi, ac epistolas.

När referenstiteln inte kan delas upp

Egenskaperna Titel, Upphovsuppgift och Upplageuppgift citeras i egenskapen Huvudtitel:

  • om syntaxen bryts
  • om ordningsföljden mellan olika uppgifter i trycket inte följer ISBD:s ordningsföljd
  • om man måste ändra ordningsföljden på titel-, upphovs- och upplageuppgifterna i det format man använder

En fördel med denna citeringsmetod är att man slipper den dubbla interpunktionen. Man anger bara tryckets interpunktion. Kungliga biblioteket använder nästan uteslutande denna citeringsmodell, även då man skulle kunna dela upp referenstiteln.

Monografi:

Huvudtitel: Christelige betrachtelser, öfwer the wanliga sön- och högtids-dagars evangelier, författade af mag. Nils Liebman, probst til Tygelsiö och Klagstorps församlingar i Skåne, nu andra gången af trycket utkomne, med kongl maj:ts förnyade aller-nådigste privilegio.

Kommentar: Syntaxen bryts och ordningsföljden i trycket måste ändras om man delar upp informationen.

Flerbandsverk (flerpostmetodik):

Huvudtitel: Abregé chronologique de l'histoire de France, par le sr. de Mezeray ... Premiere partie, tome III.

Kommentar: Upphovsuppgiften kommer före delbeteckningen. Ordningsföljden i trycket måste därför ändras om man delar upp informationen.

Vad kan uteslutas i titelciteringen? (ISBD 1.1.5.1)

Avbrutna titelcitat

Referenstiteln ska i princip citeras i sin helhet men om titeln är mycket omfattande kan man överväga att avbryta titelcitatet eller utesluta textsjok inne i titeln. Uteslutningar anges med uteslutningstecken, tre punkter (ISBD A.3.2.8b)

Man bör tänka sig för innan man utesluter titelinformation. Den borttagna informationen kanske är enda sättet att skilja två upplagor åt så titelcitaten får vara långa.

Risken med uteslutningar är att den som söker efter en viss titel inte får träff om hen söker på ord som markerats med uteslutningstecken. Avbryt inte titelcitat för tidigt och uteslut i första hand ”ointressanta” textsjok inne i titeln.

Huvudtitel: Uti ämbetsbref af denne dag, har herr hof-cantzlern ... C.B. Zibet behagat underrätta mig, att ehuru kongl. maj:t ... täckts förbjuda införslen i riket af böcker ... af danska författare eller innom Danmark till trycket befordrade ... har kongl. maj:t likwäl kommit i ärfarenhet, att danska tidningar i riket inkomma och kringspridas ...

Uppgifter som utesluts ur titelcitatet

Tryck från 1500-1600-talen är ganska pratiga. De rätt så rena titelsidor vi är vana vid från senare århundraden hade inte utvecklats än. På den tiden fylldes titelsidorna oftast av långa, berättande textsjok.

Grundtanken är att man utesluter sådant som inte är viktigt för titelciteringen eller kan förvirra. Här är några exempel på uppgifter som inte behöver tas med:

  • Titelns radindelning, dvs. snedstreck (/) i slutet på en rad

  • "In fidem protocolli, Joh. v. Heland" och liknande uppgifter

  • Upphovsmannauppgifter som redovisar ett mycket stort antal personer

  • Mycket långa ingresser

  • Religiösa invokationer

  • Motton

  • Citat

  • Deviser

  • Epigram

  • Bildtexter

  • Personliga titulaturer
    • ISBD 1.4.5.5: Personliga titulaturer etc. som följer ett namn citeras om det är nödvändigt av språkliga skäl, för att kunna identifiera en person eller placera en persons aktiviteter i ett sammanhang. I alla andra fall ska titulaturer etc. uteslutas.

    • Librispraxis för äldre tryck: Svensk praxis har varit att inte ta med titulaturer etc. som följer efter ett namn men att den första titulaturen som föregår ett namn tas med medan övriga utesluts. Denna praxis är krånglig och inte så användarvänlig. En yrkesbenämning kan vara avgörande för att kunna auktorisera ett vanligt förekommande namn, exempelvis "af Sven Persson, präst i Brännkyrka socken". Var därför frikostig med titulaturer i citeringen.

  • Information som föregår titeln
    Information som föregår titeln men inte ingår i referenstiteln kan anges i en anmärkning om den bedöms som viktig för förståelsen av trycket:

Anmärkning: Ovanför titeln: "Artic. VII."
Kommentar: Serieuppgift ovanför titeln.

Anmärkning: Ovanför titeln: ”D. D.”
Kommentar: "D.D." kan betyda olika saker. I det här fallet "Doctorandus".

Anmärkning: Ovanför rubriken: "Julius 1780 XXVII.”
Kommentar: Tryckår ovanför rubriken.

Anmärkning: Ovanför rubriken: "Kommer at tryckas enligt ridd. och adelens beslut. Genomsedt d. 15, 17 och 20 martii 1766.”
Kommentar: Ange administrativa upplysningar som ofta står ovanför men ibland även nedanför en rubrik.

Anmärkning: Titel från text
Anmärkning: Ovanför texten: "Tit."
Kommentar: Titel hämtad från texten med uppgiften Tit. ovanför texten.

Huvudtitel: Emanuel Swedenborgs Epilog zu dem letzten Act der Teuffeleien des Magister Kindleben.
Kommentar: Författarnamnet står i genitiv, före själva titeln. Ta med namnet som en del av titeln.

Intetsägande titlar

De kan till exempel heta Prospect, Kungiörelse, Ödmjukt memorial, Ad protocollum eller Cirkulär.

Om man bara skulle ange titeln Prospect blir det svårt att särskilja alla prospekt vid en sökning. Man anger därför textens början i en anmärkning. Förutom att upplysa om textens början är det bra att tala om vad erbjudandet gäller, om man har tid att läsa texten.

Slagord för olika typer av material (prospekt, cirkulär m.m.)

Huvudtitel: Ad protocollum. Den 22 martii 1769.
Anmärkning: Texten börjar: "Innan jag om den af rådets pluralitet tilstyrkte"

Huvudtitel: Prospectus.
Anmärkning: Texten börjar: "Bland de många brister, som man i Sveriges theologiska litteratur". Prospekt för en översättning av De christna dogmernas historia, J.C.W. Augusti, 1821.

Kungliga biblioteket logotyp

KUNGLIGA BIBLIOTEKET