Terminologi A-Ö - Äldre tryck

Terminologin och definitionerna i den här listan grundar sig delvis på F. Bowers Principles of bibliographical description, 1949 (repr. 1962), delvis på Rolf Du Rietz artiklar i olika nummer av Text (1974-).

(RDR) efter en term betyder att den har hämtats från Rolf Du Rietz. Själva formuleringen är inte alltid exakt som hos Rolf Du Rietz.

A-D

ark
Pappersark som täcker en hel tryckform.

arksignering
Varje ark har en arksignatur, vanligtvis enligt bokstavsföljden A-I, K-V, X-Z. Oftast är J, U och W uteslutna ur arksigneringen.

arktitel
Titel som står tillsammans med arksignatur, eller i stället för arksignatur.

bibliografiskt format
Typsidornas fördelning och antal i tryckformen.

bibliosegment (RDR)
En bibliografiskt avgränsad men inte självständigt utgiven del av en bibliosfär: kapitel, appendix, bihang och så vidare.

bibliosfär (RDR)
Tryck som från utgivningssynpunkt är en avslutad och självständig enhet.

biblioset (RDR)
Ett antal bibliosfärer som bildar någon form av innehållsmässig eller utgivningsmässig enhet, vilket framgår av titel och delbeteckningar eller på annat sätt.

disjunkt
Motsatsen till konjunkt, se detta ord.

E-H

emission (RDR)
Alla exemplar som tillhör en del av en upplaga, som kan identifieras som en medvetet planerad enhet. Formen skiljer sig från den basform, som utgör bokens idealexemplar. En emission utgörs av redan befintliga ark i ny kombination. Den har antingen ett titelblad som avviker från basformen, ett tilltryck eller ett övertryck på basformens titelblad, som inte har kommit till bara för att rätta en felaktighet. Återutskjutning och tryckning i ett nytt format räknas också som emission, trots att titelbladet då kan vara helt oförändrat.

fingerprint
En kod som består av ett antal tecken från angivna positioner i en trycksak följda av ett nummer, som anger källan för ett eller flera av tecknen, och/eller ytterligare koder som anger fysiska karakteristika eller ett direkt citat av tryckåret. Det finns åtminstone tre lätt skilda principer för konstruktionen av fingerprint. Ingen av dem har vunnit någon större anslutning. (Se Snyder, H.L. & Hutchinson, H.L, Cataloging of the hand press. A comparative and analytical study of cataloging rules and formats employed in Europé, München 1994, s. 74 ff.)

format
Typsidornas fördelning och antal i tryckformen.

frontespis
Ett extra, smyckat titelblad i anslutning till titelbladet.

halvark
Hälften av ett ark som täcker en hel tryckform.

halvarksutskjutning
Utskjutning rör fördelningen av typsidorna i formen så att det färdigtryckta arket vid falsningen (vikningen) får sidorna i rätt ordningsföljd. I normalfallet bildar varje ark ett eget lägg, i till exempel en 8:o sidorna 1-16. Vid halvarksutskjutning bildar exempelvis ett 8:o-ark två lägg med sidorna 1-8 respektive 9-16.

huvudemission
Samlad utgivning av två eller flera bibliosfärer, där den första i något avseende är överordnad de följande och där de senare också är avsedda att kunna spridas separat. Exempel: Psalmboken med evangelier, likpredikningar.

I-K

idealexemplar
Efter den engelska termen ”ideal copy”. Beskrivningen av idealexemplaret kan sägas vara en hypotes om en publikations fysiska sammansättning och omfång, såsom utgivaren har avsett. Ju fler exemplar som ligger till grund för beskrivningen, desto säkrare är hypotesen, men varje nytt exemplar som dyker upp kan ge anledning att revidera hypotesen.

illustration
Varje bild som är avsedd att komplettera texten, även en sådan som åstadkommits med hjälp av typografiskt material. Typografiska utsmyckningar av olika slag, bårder, zirater, almanackssymboler, slutstycken och liknande räknas däremot inte som illustrationer.

insatsblad
Ursprungligt disjunkt boktryckt blad som bryter den löpande pagineringen eller inte har någon självklar placering i trycket.

kancellandum
Det som ska ersättas, alltså det ursprungliga, först tryckta

kancellans
Termen betyder ”det som ersätter". Ersättnings- eller utbytesblad, oftast i form av omsättning och ny tryckning av ett enskilt blad.

kancellering
Ersättning eller utbyte av något mot något annat. Förutom genom omsättning och ny tryckning kan kancellering göras genom övertryck, stämpling, utskrapning, överklistring och överskrivning för hand i princip en hel upplaga igenom.

kolofon
Slutskrift med uppgift om tryckort, tryckår, boktryckare o.d. (tryckuppgifter som inte står på titelbladets rectosida eller i omedelbar anslutning till en rubrik).

konjunkt
Termen betyder sammanhängande. Blad som efter vikningen av arket bildar sammanhängande vik (jfr detta ord), till exempel sidorna 1/2 och 15/16 (första och sista bladet) i ett oktavlägg, det vill säga det antal vik som bildar en enhet vid bokens häftning. I 2:o är det ofta mer än ett ark i varje lägg, i till exempel 8:o bildar ofta ett ark två lägg.

kustod
Ord eller en stavelse som förr, till ledning för boktryckaren, sattes längst ner på en boksida och var identisk med första ordet eller stavelsen på nästa sida.

L-S

lägg
Visst antal blad i bok eller handskrift, som lagts samman och bildar en enhet, dvs. de vik som hålls samman med samma tråd.

plansch
Ursprungligt disjunkt blad, som inte är boktryckt utan framställt med någon annan grafisk teknik.

planschdedikationsblad, planschförtitelblad, planschtitelblad
Ursprungligt disjunkt blad, som är framställt med någon annan grafisk teknik än boktryck. Planschtitelblad har även benämnts Graverat titelblad.

preliminärer
Inledande blad som föregår huvudsviten.

referenstitel
Bokens namn. Till referenstiteln räknas upphovsuppgifter men inte impressum, motton, citat, anmärkningar eller prisuppgifter m.m. som står utan syntaktiskt samband med referenstiteln.

samlingsemission
Samlad utgivning av olika bibliosfärer, utgivna i oförändrad form med tillägg av gemensamt titelblad och eventuellt ytterligare gemensamt material före, samtidigt med eller efter de ingående bibliosfärernas publicering som separatemissioner.

separatemission
Enskild utgivning av en bibliosfär, som även ingår i exempelvis en samlingsemission eller en huvudemission.

stat
Alla ändringar under tryckningens gång och ändringar (även kompletteringar) efter publiceringen, som i första hand har tillkommit för att rätta misstag och i avsikt att skapa ett idealexemplar för en upplaga. Exemplar med sådana ändringar är normalt en del av den kontinuerliga försäljningen, och blandas med tidigare stater utan att de senare dras in eller behöver ha tagit slut. (Fritt efter Bowers)

sättning
Registrering av text för mångfaldigande, antingen med hjälp av lösa typer för tryckning i boktryckspress, på skrivmaskin för stencilering eller via terminal för fotosättning och tryckning i offsetpress eller digitalt. Samma sättning används ofta för flera olika tryckningar. Korrigeringar och tillägg kan göras mellan tryckningarna, och även under pågående tryckning om pressen stoppas. Så länge mer än hälften av den ursprungliga sättningen är oförändrad brukar man tala om samma upplaga (jfr tryckning och upplaga).

T-V

tryckning
Alla exemplar av en boks ark, som tryckts från en sättning vid varje särskild pressläggning av denna. (Fritt efter Bowers.)

upplaga
Alla exemplar av en bok, som vid något eller några tillfällen tryckts från i huvudsak samma sättning. Det inkluderar alla olika tryckningar, emissioner och stater, som har sitt ursprung i denna sättning.

utskjutning
Fördelning av typsidorna i formen så att det färdigtryckta arket vid falsningen (vikningen) får sidorna i rätt ordningsföljd. I normalfallet bildar varje ark ett eget lägg, i till exempel en 8:o sidorna 1-16. Vid halvarksutskjutning bildar ett 8:o-ark två lägg med sidorna 1-8 respektive 9-16.

variant
I bibliotekskataloger används termen ofta för alla slag av variation där huvudsakligen samma sättning utnyttjats. Ibland används termen också på skilda men mycket lika sättningar.

vik (RDR)
Två konjunkta blad.