Internationella principer

På denna sida redovisas de grundläggande internationella principer för ämnesordsindexering som Svenska ämnesord följer.

IFLA:s principer för ämnesordsindexering

Principer för konstruktion av ämnesord (Construction principles)

Användarvänligt (User principle)
För att tillgodose användarnas behov ska språkbruket i ämnesordslistan spegla språkbruket hos de användare som databasen är tänkt för. Jämför LCSH:s princip Användarnas behov.

Dokumentbaserat (Literary warrant principle)
Ämnesorden ska baseras på de ämnen som behandlas i den dokumentsamling i vilken ämnesorden används.

För ett och samma ämne ska endast ett ämnesord användas (Uniform heading principle)
För att underlätta kontrollen av synonymer och för att samla allt material om ett ämne ska varje begrepp endast representeras av ett ämnesord. Jämför LCSH:s princip Ett ämnesord per ämne - kontroll av synonymer.

Homonymer (Homonymy principle)
För att förhindra att irrelevant material återvinns vid sökning och för att öka precisionen ska homonymer kontrolleras. Jämför LCSH:s princip Ett ämne per ämnesord - kontroll av homonymer.

Konsekvens (Consistency principle)
För att uppnå konsekvens ska nya ämnesord konstrueras på samma sätt som jämförbara ämnesord som redan finns i ämnesordslistan. Jämför LCSH:s princip Konsekvens.

Semantik (Semantic principle)
För att uttrycka den betydelsebärande strukturen ska ämnesorden länkas hierarkiskt med överordnade och underordnade termer och andra relaterade termer. Jämför LCSH:s princip om Term relationships.

Synonymer (Synonymy principle)
För att samla allt material om ett visst ämne och för att öka återvinningen ska synonymer kontrolleras. Jämför LCSH:s princip Ett ämnesord per ämne - kontroll av synonymer.

Syntax (Syntax principle)
För att uttrycka komplexa och sammansatta ämnen ska syntaxen i ett ämnesordssystem binda samman ett ämnesords olika delar utifrån syntagmatiska relationer snarare än utifrån paradigmatiska. Konstruktionen av ämnesorden ska alltså följa det naturliga språkets syntax, vilket kan innebära att jämförbara ämnesord inte alltid bör konstrueras på samma sätt, om de inte konstrueras på samma sätt i naturligt språk. Jämför LCSH:s principer Structure of Subject headings, Single concepts heading och Pre-coordinated and multiple-concept heading.

Principer för att ämnesordsindexera

Riktlinjer för ämnesordsindexering (Subject indexing policy principle)
För att tillgodose användarnas behov och för att kunna ämnesordsindexera på ett konsekvent sätt ska riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexeringen utarbetas.

Specificitet (Specific heading principle)
För att uppnå precision måste ämnesordet eller ämnesorden motsvara innehållet i verket. Specificiteten ska dock sättas i relation till den dokumentsamling man ska indexera, dess storlek, och dess ämnesmässiga inriktning, för att förhindra att man när man söker på ett ämnesord får för få eller för många träffar. Jämför LCSH:s princip om Specific (co-extensive) entry.

LCSH:s grundläggande principer-ett urval

Aktuella termer (Current usage)
Ämnesorden ska spegla det aktuella språkbruket för att bäst tillgodose användarnas behov. Vilka termer som ska användas fastställs med hjälp av referenslitteratur, tesaurusar, aktuell litteratur inom ämnesområdet i fråga och de verk som katalogiseras.
Jämför IFLA:s princip Användarvänligt.

Användarnas behov (User needs)
Syftet med ämnesorden är att erbjuda sökingångar som hjälper användarna att finna och identifiera önskat material.

Ämnesorden har två huvudsyften:
Ämnesord gör det möjligt för en användare att i katalogen hitta ett givet verk när ämnet är känt.
Ämnesord gör det möjligt för en användare att hitta vad biblioteket har om ett givet ämne.

Dokumentbaserat (Literary warrant)
Ämnesordslistan baseras på den litteratursamling som ska indexeras med ämnesorden. Antalet ämnesord och ämnesordens specificitet avgörs av litteratursamlingens inriktning och storlek. Nya ämnesord godkänns när de behövs för att katalogisera ett verk i samlingen, eller när de behövs för att göra se även-hänvisningar mellan ämnesord.

Ett ämnesord per ämne - kontroll av synonymer (Uniform heading (one heading per subject - control of synonyms))
För att öka precisionen och förhindra irrelevanta träffar vid sökning representerar varje ämnesord endast ett ämne. Homonymer särskiljs med hjälp av parentestillägg. Jämför IFLA:s princip Homonymer.

Konsekvens (Consistency)
När det är möjligt konstrueras nya ämnesord på samma sätt som redan godkända, likartade ämnesord vad gäller form och struktur. Detta görs genom att man använder de mönster för hur ämnesord konstrueras som finns inom olika ämnesområden. Jämför IFLA:s princip Konsekvens.

Specifik och direkt ingång (Specific and direct entry)
För varje ämne används det ämnesord som mest precist motsvarar ämnet, och inte en vidare, mer generell term. Termen ska ha samma omfattning som ämnet den representerar. I enstaka fall används en term som är vidare än ämnet den representerar. Det är när den specifika termen bedöms vara för snäv och troligen inte kommer att användas vid sökningar i katalogen. Alla ämnesord konstrueras med direkt ingång, inte med sina överordnade termer. Exempel: Katter inte Husdjur - katter.

Stabilitet (Stability)
Det är ibland nödvändigt att ändra på redan godkända ämnesord för att följa principen om att spegla det aktuella språkbruket. Å andra sidan måste man ta hänsyn till hur förändringarna påverkar befintliga bibliografiska poster och till hur mycket resurser som krävs för att ändra i dem. Balans bör råda mellan behovet av förändringar och behovet av stabilitet.

Källor:
  • Heidi L. H. och Furniss, K. A., "Turning practice into principles : a comparison of the IFLA principles underlying subject heading languages (SHLs) and the principles underlying the Library of Congress subject system" i The LCSH century : one hundred years with the Library of Congress Subject Headings system, 2000, s. 31-52.
  • Library of Congress Subject Headings : principles of structure and policies for application, 1990, s. 1-4.
  • Principles underlying subject heading languages (SHLs), 1999, s. 1-3.

Senast uppdaterad

Kungliga biblioteket logotyp

KUNGLIGA BIBLIOTEKET