Bilder

Materialtypen Bild omfattar både handritat och tryckt material. Det kan t.ex. vara grafik, målningar, teckningar, arkitekturritningar, fotografier, posters och vykort. Men även föremål så som skulpturer, medaljonger och tunnelböcker

Manifestation

Instanstyp

Instans

Källa för beskrivningen

Hämta uppgifterna från titelsidan eller arket. I andra hand hämtas uppgiften från eventuellt omslag, och i tredje hand från valfri källa i resursen.

För allmänna anvisningar om källa se RDA 2.2

Titel

Huvudtitel och eventuell undertitel ska överföras exakt så som den är skriven i den föredragna källan. Hämta övrig titelinformation (= undertitel) från samma källa som huvudtiteln. Ange även alternativtitlar, parallelltitlar, uniforma titlar m.m. vid behov.

Enligt Librispraxis ska en titel generellt aldrig förkortas, men i de fall titeln är extremt lång kan titeln möjligen förkortas under förutsättning att ingen väsentlig information utelämnas. De fem första orden ska alltid vara med. Markera uteslutningar med uteslutningstecken, d.v.s. tre punkter.

Om titel saknas i resursen konstrueras en kort beskrivande titel på svenska som informerar om ämne och/eller typ av bild, t.ex. porträtt, poster. Hämta uppgifterna från resursens motiv, referenslitteratur, webben eller annat håll. KB:s bildsamlingar är centrerade till tre huvudkategorier: porträtt, geografiska platser och historiska händelser. För KB:s samlingar gäller därför vid konstruerade titlar att ett porträtt om möjligt ska ha en titel som informerar om vem som är avbildad, en bild på en byggnad ska ha en titel som informerar om byggnaden och dess geografiska plats, och en bild som anknyter till en historisk händelse ska ha en titel som beskriver detta sammanhang.

Enligt RDA ska konstruerade titlar inte anges inom klammer vid katalogisering av resurser som normalt inte har någon titel. (För mer information se RDA 2.2.4). KB:s praxis är därför att aldrig klamra titlar på bilder.

Ange källa i en anmärkning när titeln konstruerats eller hämtats från annan källa än resursen. I de fall titeln är konstruerad av katalogisatören anges i en anmärkning: ”Titel konstruerad av katalogisatör”.

Tänk på att filera bort inledande artiklar i titeln med hjälp av egenskapen Fileringsvärde.

För allmänna anvisningar om Titel se Manifestation. Titel.

Upphov

Återge upphovsuppgiften exakt så som den är skriven i den föredragna källan. Lägg till ett semikolon före varje påföljande upphovsuppgift.

Lägg vid behov till ett ord eller en kort fras inom klammer för att klargöra upphovsmannens roll.

Om upphovsuppgift inte förekommer på objektet men är känd anges denna inom en klammer. Om uppgiften är osäker ska uppgiften däremot anges i en anmärkning.

Om uppgift om skapare av bilden saknas har vi på KB som praxis att ange detta i en anmärkning. Med skapare menas den upphovsman som har det huvudsakliga upphovsansvaret. Med andra ord, när uppgift om fotograf till ett fotografi, gravör till en gravyr, litograf till en litografi, konstnär till en teckning etc. saknas anges i en anmärkning ”Fotograf okänd” eller annan för bilden lämplig formulering.

För allmänna anvisningar om Upphov se Manifestation, Upphovsuppgift.

Upplageuppgift

Återge upplageuppgiften så som den förekommer i resursen. Förkortningar används endast om dessa förekommer i den källa som uppgiften hämtas från.

Om källan saknar upplageuppgift men det är känt att betydande förändringar gjorts sedan tidigare upplaga, så kan en upplageuppgift läggas till om det är viktigt för identifikation och åtkomst. Ange då uppgiften inom klammer på huvudtitelns språk. Uteslut tryckuppgifter.

För allmänna anvisningar om upplageuppgift se Manifestation, Upplageuppgift.

Produktion (opublicerad resurs)

Uppgifter om Produktion anges endast för opublicerade resurser. För publicerat material se Utgivning.

Ta med produktionsort och producentens namn endast om det framgår av resursen eller är känt, "Produktionsort okänd" och "producent okänd" anges ej. Om uppgiften hämtas från annan källa än resursen ska uppgiften anges inom klammer.

Produktionstid är ett kärnelement för opublicerade resurser. Hämta uppgift om produktionstid från valfri källa. Uppgift som hämtas utanför resursen anges inom klammer. Om produktionstiden är osäker utformas denna enligt instruktionerna i Librispraxis RDA 1.9.2.

För allmänna anvisningar om Produktion se Manifestation, Produktionsuppgift.

Utgivning (publicerad resurs)

För publicerad bild anges alltid utgivningsort, utgivare och utgivningsår. I de fall uppgiften hämtas från annan källa än resursen ska uppgiften anges inom klammer. Om uppgiften är osäker avslutas denna med ett frågetecken.

För äldre tryckta bilder är det i många fall omöjligt att skilja på utgivare och tryckare. Oftast hade tryckeriet bägge funktionerna. Om ingen annan uppgift finns ska därför i dessa fall tryckeriet anses vara utgivare.

Utgivningsort

Ange orten så som den är skriven i källan. Om ingen utgivningsort är känd anges om möjligt land inom klammer. Om även den uppgiften är oviss anges ”Utgivningsort okänd” inom klammer.

Utgivare

Ange utgivarens namn exakt så som det är skrivet i källan. Om utgivaren är okänd anges ”utgivare okänd” inom klammer.

Utgivningsår

Om utgivningsåret är osäkert utformas uppgiften enligt instruktionerna i Librispraxis RDA 1.9.2

För allmänna anvisningar om utgivning se Manifestation, Utgivningsuppgifter.

Distribution, Copyrightår

Om utgivningsort, utgivare och utgivningsår inte är känd anger du även distributionsort, distributör och distributionsår när detta finns angivet i resursen. Distributionstiden anges i dessa fall dels inom klammer i egenskapen för utgivningstid, dels utan klammer i egenskapen för distributionstid. Copyrightår anges om varken utgivningsår eller distributionsår finns.

För allmänna anvisningar om Distribution se Manifestation, Distributionsuppgifter.

För allmänna anvisningar om Copyrightår se Manifestation, Copyrightår.

Tillverkning

Här anges vid behov uppgifter om tryckeri och tryckår.

Librispraxis är att hämta uppgift om utgivningstid från tillverkningstiden när denna finns angiven i resursen och utgivningstid eller distributionstid inte kan identifieras. Tillverkningstiden anges i dessa fall dels inom klammer i egenskapen Utgivningstid, dels utan klammer i egenskapen Tillverkningstid.

För allmänna anvisningar om Tillverkning se Manifestation, Tillverkningsuppgifter.

ISBN

Ange ISBN om sådant finns. För allmänna anvisningar om ISBN se Manifestation, Identifikator för manifestationen.

Medietyp

Medietyp anger vilken typ av enhet som behövs för att se, spela eller visa innehållet i resursen. Medietyperna samverkar med bärartyperna och kan ses som överordnade dessa.

Ange den medietyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av resursen. Ange inte medietyp för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Om resursen består av flera likvärdiga delar, ange medietyp för alla delarna.

För tryckta bilder, fotografier, skulpturer och teckningar välj termen ”omedierad”. Välj ”dator” för bilder lagrade som digitala filer och ”stereografisk” för stereobilder.

För allmänna anvisningar om Medietyp se Manifestation, Medietyp.

Bärartyp

Bärartyp anger fysiskt medium för lagring samt den enhet som behövs för att se, spela eller visa innehållet i manifestationen. Bärartyperna samverkar med medietyperna och kan ses som underindelningar till dessa. För bilder inplano välj ”ark”, för planschverk välj ”volym”, för vykort välj ”bildkort”, för stereofotografi välj ”stereografiskt kort” och för digitala filer med fjärråtkomst via Internet välj ”onlineresurs”.

Ange den bärartyp som är tillämplig på den huvudsakliga delen av manifestationen. Ange inte bärartyp för medföljande material av uppenbart underordnad karaktär. Om manifestationen består av flera likvärdiga delar, ange bärartyp för alla delarna.

För allmänna anvisningar om Bärartyp se Manifestation, Bärartyp.

Omfång

Beskriv omfång genom att ange antalet fysiska enheter tillsammans med lämplig term.

Följande termer finns att välja på:

• affisch
• album
• bild
• collage
• exlibris
• fotografi
• häfte
• ikon
• medalj
• målning
• portfölj
• ritning
• röntgenbild
• silhuett
• teckning
• teknisk ritning
• tryckt bild
• volym
• vykort
• väggplansch

Använd en annan koncis term om ingen av ovan nämnda termer är lämplig. Vid katalogisering av bilder på KB används den övergripande termen ”bild” endast för resurser gjorda i blandteknik. Termen ”tryckt bild” används för alla tryck, oavsett teknik. Vilken typ av tryckteknik, t.ex. etsning, litografi, offset, som använts redovisas under produktionsmetod.

När blyertsen är synlig i en akvarellteckning beskrivs bilden som teckning.

Om antalet enheter inte är lätt att fastställa så uppskatta antalet. I dessa fall ska ordet ”cirka” föregå uppgiften.

I de fall antalet bilder skiljer sig från antalet ark anges såväl antalet bilder som antalet ark.

När resursen utgörs av ett eller flera album, portföljer eller liknande som innehåller bilder, ska antalet enheter och helst även antalet bilder anges. Den senare uppgiften anges inom parentes.

För allmänna anvisningar om omfång se Manifestation, Omfång och RDA 3.4.

Mått

För tvådimensionella bilder mäts bildytan. Ange höjd x bredd eller diameter avrundat uppåt till närmaste cm. Om måttet ska vara mer precist kan en decimal medtas. Ange vad måttet avser om annat än höjd x bredd mäts. Om arkets/arkens mått skiljer sig mycket från bildytan ska även arkets/arkens mått anges.

Enligt KB-praxis mäts hela ytan på vykort.

Ange måtten för den fullständiga bilden följt av måtten för arken om en bild är på flera lösa ark och dessa kan fogas samman. Om det inte är möjligt att mäta bilden anges enbart arket/arkens mått. Om bilden förvaras rullad anger vi på KB även rullens längd och diameter trots att denna regel i RDA inte gäller för bilder. Om bilden är vikt anges även det vikta måttet.

Om en serie bilder på ett ark är vikta som ett dragspel anges arkets mått följt av frasen ”vikt som dragspel” och därefter anges arkets mått när det är vikt eller det eventuella omslagets mått. Detta är dock enbart en KB-praxis, enligt RDA ska denna uppgift anges i en anmärkning.

För graverade bilder anges bildytans mått följt av plåtens mått förutsatt att plåtkanten kan urskiljas.

När bilden är på två ark i olika storlek anges bägge arkens mått. Om arken är i fler än två storlekar tillämpar vi på KB anvisningarna för kartresurser, d.v.s. vi anger det största förekommande höjdmåttet och det största förekommande breddmåttet följt av formuleringen ”eller mindre”.

I de fall resursen förvaras i en förpackning kan om så önskas även måtten på förpackningen anges.

Bildverk beskrivs på samma sätt som andra böcker. För äldre volymer anges formatet, dvs. 2:o, 4:o etc. För mer moderna volymer anges i regel enbart volymens höjd, men om volymens bredd antingen är mindre än halva höjden eller större än höjden så anges höjden x bredden.

För allmänna anvisningar om mått se Manifestation, Mått och RDA 3.5

Produktionsmetod

Anges främst vid katalogisering av äldre material.

I RDA finns endast en kort alfabetisk lista över olika produktionsmetoder, som vid behov kan utökas. För att underlätta arbetet har vi på KB utarbetat en lista över produktionsmetoder som är indelad i olika undergrupper. Observera att samtliga övergripande termer kan användas i de fall ingen mer precis term med säkerhet kan bestämmas. Det går bra att använda flera termer till samma resurs, ange i dessa fall den dominerande tekniken först.

Använd en eller flera termer från följande lista:

fotografi*

• ambrotyp*
• daguerreotyp
• diabild*
• ferrotyp*
• panotyp*
• pigmentfotografi*
• skioptikonbild*

klippt * (för t.ex. silhuetter)

tryck

fotomekaniskt tryck*

• fotogravyr
  
• fotolitografi*
  
• ljustryck
  

djuptryck*

etsning

• akvatint*
  
• mjukgrundsetsning*
  

gravyr

• kopparstick*
  
• mezzotint*
  
• stålstick*
  
• torrnålsgravyr*
  

högtryck*

• linoleumsnitt*
  
• trägravyr*
  
• träsnitt
  

plantryck*

• digitalt tryck*
  
• litografi
  
• offset*
  

*betyder att termen saknas i RDA Toolkit

För allmänna anvisningar om produktionsmetod se RDA 3.9

Applicerat material

Ange i förekommande fall det material som konstnären tillfört på ytan. Om resursen består av flera olika material anges det dominerande materialet först.

Använd en eller flera termer från följande lista:

• akrylfärg
• akvarell
• bister*
• blyerts*
• bläck
• färgkrita*
• färgpenna*
• gips
• gouache
• grafit
• kol
• krita
• lack
• lavering*
• magnetiska partiklar
• nitrat
• oljefärg
• penna*
• plast
• sepia*
• tempera
• tusch*
• vax

*betyder att termen saknas i RDA Toolkit

Använd en annan koncis term om ingen av termerna i listan är lämplig.

För allmänna anvisningar om applicerat material se RDA 3.7

Bärande material

Ange resursens bärande material. Hämta uppgiften från resursen eller annan valfri källa.

Använd en eller flera termer från följande lista:

• acetat
• aluminium
• diacetat
• elfenben
• gips
• glas
• gummi
• hud
• kartong*
• keramik
• läder
• metall
• målarduk
• nitrat
• pannå*
• papp*
• papper
• papyrus*
• pergament
• plast
• polyester
• porslin
• schellack
• siden*
• sten
• syntetiskt material
• textil
• triacetat
• trä
• vax
• veläng
• vinyl

*betyder att termen saknas i RDA Toolkit

Använd en annan koncis term om ingen av termerna i listan är lämplig. På KB anger vi alltid bärande material för bilder, även då det är papper. För fotonegativ anges det bärande materialet som glas för glasplåtar och plast för bladfilmsnegativ. Termerna acetat, cellulosanitrat, diacetat, nitrat och triacetat används i regel inte vid katalogisering av bilder på KB.

Ange när så är lämpligt detaljer för det bärande materialet. Exempel på sådan information kan vara ”Bild tryckt på grönt papper”. Uppgiften redovisas i en allmän anmärkning, d.v.s. i: Anmärkning / Anmärkning / Benämning.

Om pappret däremot är missfärgat anges detta i exemplarbeskrivningen, d.v.s. i beståndsposten.

För allmänna anvisningar för bärande material se RDA 3.6.

Montering

Eventuell montering anges vid behov. En eller flera termer i listan över bärande material kan gärna användas, men ofta behövs en fritt formulerad förklarande fras.

För allmänna anvisningar om montering Se RDA 3.8.

Layout

Ange ”båda sidorna” om bilder finns på bägge sidor av arket/arken. Ta även med andra uppgifter avseende layout vid behov.

För allmänna anvisningar om layout se RDA 3.11.

Polaritet

För fotografier anges polaritet. I stillbildsmallen är entiteten positiv inlagd. Radera egenskapen om det är annat än fotografier som katalogiseras.

Välj mellan följande termer:

• positiv
• negativ

För allmänna anvisningar se RDA 3.14.

Verk och uttryck

Verkstyp

Stillbild

Innehållstyp

Innehållstyp anger innehållets intellektuella eller konstnärliga form. Det finns en lista med termer att välja mellan i Verk och uttryck, Innehållstyp. För bilder används i regel termen stillbild, men för föremål, t.ex. en skulptur, blir det innehållstyp tredimensionell form.

För allmänna anvisningar om innehållstyp se Verk och uttryck, Innehållstyp.

Beskrivning och sammanfattning

I de fall ämnesord, titel m.m. inte räcker för att beskriva resursen på ett tillfredsställande sätt kan en kortfattad beskrivning läggas in i en anmärkning. Denna kan innehålla information om vad resursen föreställer och i vilket sammanhang den kommit till.

För allmänna anvisningar om innehållssammanfattningar se Verk och uttryck, Sammanfattning av innehåll.

Ingående titlar

Kommentar: Egenskapen är placerad under Instans i Libris.

I de fall resursen har en samlingstitel samt separata titlar för varje bild blir samlingstiteln huvudtitel. Titlarna samt eventuella upphovsmän för de enskilda bilderna listas lämpligen i en innehållsförteckning. För anvisningar i RDA se RDA 25.1.

Språk

Ange språk om resursen har ett framträdande textinnehåll. Låt annars koden vara "icke-språkligt medium" som faller ut i LIBRIS som ”utan text”.

För allmänna anvisningar om språk se Verk och uttryck, Språk

Färg

Kommentar: Egenskapen färg är placerad under Instans i Libris

Följande termer används på KB för att beskriva färgen på en bild:

• svartvit
• färg
• kolorerad
• röd färg (eller en annan färg)
• blå och gul färg (eller två andra färger)
• tonad (endast för fotografi)

Kolorerad används när bilder har färglagts för hand, t.ex. gravyrer och fotografier. För målningar används termen färg.

I de fall bilden är tryckt och endast enstaka exemplar är handkolorerade anges färguppgiften i samband med beskrivningen av det unika exemplaret. Det vill säga i beståndsposten.

I en del fall behöver ytterligare detaljer gällande färg redovisas. Om resursen t.ex. endast har en eller ett par färger så specificeras dessa. För fler exempel se anvisningar i RDA 7.17.1.4

För fotografier som är sepiafärgade används på KB termen tonad, eftersom det är svårt att avgöra om fotografiet var sepiafärgat från början eller om det förändrats med tiden.

För anvisningar gällande färgat papper se avsnittet ovan gällande Bärande material.

Ämnesord

Använd gärna Svenska ämnesord för att beskriva vad bilden föreställer och handlar om. Det kan behövas flera termer för att klargöra både det generella och mer specifika i bilden.

Använd personämnesord när personer är avbildade. På KB lägger vi även till personens yrke som ämnesord vid katalogisering av porträtt. I de fall resursen handlar om en institution görs denna sökbar som institutionsämnesord.

Geografiska ämnesord medtas när resursen kan knytas till en geografisk plats.

För allmänna anvisningar om ämnesord se Ämnesord och genre/form

Genre/form

Genre/formtermer används för att beskriva vad ett verk är och inte vad det handlar om. Termerna kan avse framställningsteknik, t.ex. gravyrer, litografier och daguerreotyper, eller produktionsstadier som skisser och provtryck. Andra termer beskriver kategorier som karaktäriseras av liknande handlingar, teman och miljöer. Exempel på det senare är vykort, porträtt, landskapsbilder och historiska planscher.

TGM II är en tesaurus för grafiskt material som används för att beskriva bilder, kartor och efemärt tryck. Använd gärna flera termer för att bredda och fördjupa beskrivningen.

För allmänna anvisningar om genre/form se Ämnesord och genre/form

I Libris ska genre/form även beskrivas med MARC21-koder:

Sökingång på person, släkt eller institution

Sök och validera alltid personnamn och institutionsnamn i auktoritetsregistren, och registrera vid behov nya auktoritetsposter. Följ anvisningarna i Auktoritetsarbete och agenter.

Vid omarbetning av ett konstverk till ett grafiskt tryck, anses den som är ansvarig för omarbetningen vara huvudsaklig upphovsman. Det vill säga litografer blir huvudsakliga upphovsmän för litografier och gravörer blir huvudsakliga upphovsmän för gravyrer även om verket bygger på en målning eller teckning av en annan konstnär. Se RDA 6.27.1.5

Lägg till en funktionskod som beskriver personens/institutionens funktion, till exempel konstnär (art), fotograf (pht), gravör (egr), litograf (ltg), utgivare (pbl).

Adminmetadata

För anvisningar om adminmetadata se: Adminmetadata i Libris katalogisering

Exemplar

Beståndspost

Ange exemplarspecifika uppgifter såsom signum, proveniens, accessionsnummer och påskrifter i beståndsposten. Uppgift om att bilder är kolorerade registreras här i de fall även svartvita exemplar finns utgivna.

Tidigare signum till resurser i KB:s bildsamling anges i en allmän anmärkning i beståndsposten.

För allmänna anvisningar om exemplarposter se Beståndsregistrering i Libris katalogisering.