Några viktiga begrepp - Äldre tryck

Från en sättning framställs en eller flera tryckningar, vilket resulterar i ett antal exemplar. Man beskriver ett idealexemplar med utgångspunkt från ett eller flera exemplar.

Alla exemplar som framställs från huvudsakligen samma sättning hör till samma upplaga. I en upplaga ingår även emissioner och stater.

Från en sättning framställs en eller flera tryckningar, vilket resulterar i ett antal exemplar. Man beskriver ett idealexemplar med utgångspunkt från ett eller flera exemplar.

Alla exemplar som framställs från huvudsakligen samma sättning hör till samma upplaga. I en upplaga ingår även emissioner och stater.

Sättning/upplaga

Sättning: Registrering av text för mångfaldigande, till exempel med hjälp av lösa typer för tryckning i boktryckspress (handpresstryck).

Upplaga: Alla exemplar som vid något tillfälle/några tillfällen tryckts från i huvudsak samma sättning; inkluderar alla olika tryckningar, emissioner och stater som har sitt ursprung från denna sättning. Sättningen konstituerar upplagan.

• En sättning = en upplaga

• Ny sättning = ny upplaga

En sättning skapas genom att typer fylls på i tryckformar. När man hade tryckt tillräckligt många exemplar av ett ark plockade man vanligtvis ur alla typer och lade tillbaka dem i kastet. Samma sättning utnyttjades nämligen sällan för senare tryckningar eftersom typerna behövdes till nya projekt. Man hade oftast inte heller utrymme att spara något större antal av de skrymmande typformarna.

Fanns det avsättning för fler exemplar av en bok gjorde man oftast en ny sättning och det var god ekonomi att utnyttja ett tryckt exemplar som förlaga i stället för manus. Då behövde man inte på nytt planera layout eller beräkna gradtal och pappersåtgång. Man hade då ofta en annan arksignering än i den första sättningen eftersom arbetet redan var gjort. Titelbladet och andra inledande sidor, som i första sättningen kanske trycktes sist, kunde tryckas först, i det första arket.

Det var nästan omöjligt att åstadkomma två sättningar som inte skiljde sig åt i något avseende. Det är mycket svårt att sätta typerna på exakt samma ställe, med millimeterprecision. Typerna kan också ha blivit slitna, fått skador och man valde inte alltid samma typer som i tidigare sättning.

Om mer än hälften av den ursprungliga sättningen är oförändrad brukar man tala om samma upplaga.

Exemplar som är tryckta på annat papper än det ursprungliga ingår i samma upplaga.

I normala biblioteksprojekt har man inte möjlighet att göra så detaljerade poster att alla tänkbara upplagor särskiljs. Man måste acceptera att samma post kan beskriva flera olika upplagor.

Originalets upplageuppgifter bör oftast citeras i sitt sammanhang, som en del av titeln eller impressum.

Tryckning

Definition: Alla exemplar av en titels ark som tryckts från en sättning.

Korrigeringar och tillägg gjordes ofta mellan tryckningarna och även under pågående tryckning om pressen stoppats. Följande exemplar trycktes då från den korrigerade satsen. De kallas för stater.

Exemplaren uppvisar därför ofta smärre skillnader sinsemellan. Avvikelser från den ursprungliga sättningen kan anges i en anmärkning.

Exemplar

Definition: Från sättningen framställs en eller flera tryckningar vilket resulterar i ett antal exemplar. Alla exemplar som framställs från huvudsakligen samma sättning hör till samma upplaga.

Idealexemplar

Definition: En hypotes rörande en publikations omfång och fysiska sammansättning, såsom den avsetts av utgivaren. Ju fler exemplar som ligger till grund för beskrivningen, desto säkrare är hypotesen. Varje nytt exemplar som dyker upp kan föranleda revidering av hypotesen.

Stater

Definition: Alla ändringar under tryckningens gång samt ändringar efter publiceringen, vilka i första hand tillkommit för att rätta misstag och i avsikt att skapa ett idealexemplar för en upplaga.

Fel som upptäcktes under tryckningens gång rättades direkt i pressen. Följande exemplar trycktes från den korrigerade sättningen, och olika exemplar av samma upplaga uppvisar då smärre skillnader, dvs. stater.

Man slängde oftast inte de tidigare, felaktiga exemplaren. De prånglades ut tillsammans med de rättade, ändrade exemplaren. Det kan röra sig om rättade stavfel, att man har lagt till ett komma men även att man har lagt till en dedikation, rättelser eller andra textsjok i syfte att skapa ett idealexemplar.

Emissioner

Definition: Alla exemplar av en upplaga, som kan identifieras som en medvetet planerad enhet, vars form skiljer sig från idealexemplaret. En emission utgörs av redan befintliga ark i nya kombinationer, till exempel ett avvikande titelblad eller tilltryck eller övertryck på basformens titelblad, ej tillkommet bara för att rätta en felaktighet.

  • Tilltryck:
    Tryckaren använder befintliga ark men lägger till någon extra information, t.ex. ”Andra uplagan” under titeln. Han har då satt dessa två ord i tryckformen. Sedan placerar han de färdiga arken i däckeln, ett i taget, och trycker bara ”Andra” uplagan” på arken. Ser man att ursprungsupplagan och den senare upplagan är tryckt från samma sättning är det inte en ny upplaga.

  • Övertryck:
    Objekt som tryckts ovanpå ett annat objekt. Befintliga ark kunde användas för en nyutgivning något år senare. Då kanske man bara ville ändra tryckåret, till exempel från 1756 till 1757. Man lade då ett befintligt ark i däckeln. I tryckformen lade man bara en enstaka typ, en sjua, som trycktes ovanpå sexan i arket. Med det här förfarandet fick man en kladdig sjua ovanpå sexan.

Återutskjutning [från halvarksutskjutning till vanlig utskjutning] betraktas som en emission.

Tryckning i nytt format räknas som en emission, trots att titelbladet då kan vara helt oförändrat.

Emissioner är alltså befintliga ark som ges ut på nytt i nya kombinationer eller som ”nya” upplagor. Syftet med en emission var ofta att en tryckare ville bli av med ett restlager av befintliga ark. Han kunde då exempelvis samla ihop ett antal titlar med likartat innehåll och ge ut dem på nytt med ett gemensamt titelblad. Ofta är det små skillnader mellan ursprungsutgåvan och emissionen. En emission kan exempelvis ha andra impressumuppgifter än den ursprungliga utgåvan.

En emission är inte en ny upplaga eftersom arken kommer från samma sättning som ursprungsutgåvan.

Samlings- och separatemissioner

En samlingsemission är en samlad utgivning av olika titlar, utgivna i oförändrad form men med tillägg av gemensamt titelblad och eventuellt ytterligare gemensamt material. En samlingsemission kan ha givits ut före, samtidigt med eller efter de ingående titlarnas publicering som separatemissioner.

Syftet med en emission är ofta, men inte alltid, att en tryckare ville bli av med ett restlager, dvs. befintliga ark. Han samlade då ihop ett antal titlar med likartat innehåll och gav ut dem på nytt med ett gemensamt titelblad.

Skapa en post för alla ingående titlar i en samlingsemission.

Skapa en eller flera poster för eventuellt utgivna separatemissioner.

Senast uppdaterad

Kungliga biblioteket logotyp

KUNGLIGA BIBLIOTEKET