Verk - Äldre tryck

Under Verk anger du de egenskaper som beskriver innehållet. Dessa egenskaper är gemensamma för flera utgåvor.

Föredragen titel

Följ de generella anvisningarna om föredragen titel. ISBD-regler används endast vid beskrivningen av äldre tryck, dvs. i Manifestation.

Det är ofta svårt och tidsödande att fastställa en föredragen titel för äldre tryck. Det har aldrig eller sällan gjorts i stora projekt som Collijn, SB17 och SOT. Man måste acceptera att det för många titlar, mer eller mindre okända, förekommer titelvarianter. Det har främst med den manuella trycktekniken att göra som genererade exemplar som ofta skiljer sig åt sinsemellan, inte minst när det gäller titeln.

En nödlösning är att ange alternativa titlar som varianttitlar.

Utan primär medverkan

Det är oftast svårt att fastställa korrekt föredragen titel för anonyma verk utgivna under handpresstiden. SB17-projektet angav standardiserade titlar för vissa typer av material. För konsekvensens skull utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Almanackor

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Almanack", därefter behandlingsåret (inte tryckåret) och upphovsmannens efternamn i normaliserad form. Utforma titeln på samma sätt som i SB17-posterna när du primärkatalogiserar.

Ibland angavs i stället en institution och ort.

Bulletiner (krigsbulletiner)

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Bulletin", därefter dateringsdatum. Utforma titeln på samma sätt som i SB17-posterna när du primärkatalogiserar.

Biblar

De senaste åren har auktoritetsposter skapats för Bibeln. Man har då rättat felaktiga namnformer, inklusive de som SB17-projektet skapade. Vi anger därför Bibeln enligt nutida regler. Tyvärr går det för närvarande inte att ange alla egenskaper i Libris katalogisering. Kopiera en befintlig post som innehåller uppgifter om version.

Psalmböcker

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Psalmboken", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Utforma titeln på samma sätt som i SB17-posterna när du primärkatalogiserar.

Ange tryckare om flera utgåvor finns för ett visst tryckår och en viss tryckort.

Evangelier och epistlar

Ibland trycktes evangelier och epistlar med psalmboken men även separat. SB17-projektet angav i det senare fallet en standardiserad titel som inleddes med "Evangelier och epistlar", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Utforma titeln på samma sätt som i SB17-posterna när du primär­katalogiserar.

Om evangelierna har givits ut tillsammans med psalmboken ska de anges som en Relation till ingående verk.

Utan primär medverkan

Ett tryck kan innehålla två eller flera titlar som man vill auktorisera eller standardisera. Ange alla utom den första som relation till ingående verk.

Psalmböcker var exempelvis ofta utgivna tillsammans med evangelier och epistlar. SB17-projektet angav då standardiserade titlar för dem som inleddes med "Psalmboken" respektive "Evangelier och epistlar", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Utforma titeln på samma sätt som i SB17-posterna när du primärkatalogiserar.

Med primär medverkan

Samlingsemissioner etc.:

Ange gärna relationer till de ingående verken, se Relationer till ingående verk/uttryck. Fastställ helst både föredragen namnform för agenten och verkets föredragna titel. För äldre tryck kan det dock vara svårt att fastställa föredragen titel och du måste ofta nöja dig med att välja den titel som verkar rimligast.

Medverkan och funktion

Personer

Du bör skapa agenter som länkbara entiteter om en person kan sammanblandas med andra eller om oklarheter råder om namnet. Det gäller exempelvis författare, medarbetare, konstnärer och för behandlade personer. Tyvärr kan det ofta vara svårt att skapa agenter för personer som förekommer i de äldre trycken. Inte lätt särskilja alla "Sven Svensson" exempelvis.

I äldre tryck hittar du även diverse upphovsuppgifter utanför titelsidan. De kan ofta vara ganska vaga, kanske bara en svårbelagd pseudonym. Du kan sällan skapa agenter för dessa upphovsuppgifter utan mycket tidsödande forskningsarbete. Oftast kan du ändå inte belägga en pseudonym, initialer etcetera. Du får då överväga om du ska skapa en agent eller inte.

Svenska personnamn före 1700

I allmänna anvisningarna för personer "Ordningselement (hur namnet sorteras)", kan du läsa att för:

• svenska personer med fadersnamn (son- eller dotternamn, ex. Persson) anges det föredragna namnet i rak följd om personen tillhör eller huvudsakligen har verkat under tiden före 1700
• svenska personer med släktnamn (ex. Messenius) anges det föredragna namnet alltid i omvänd ordning.

Personer som undertecknat i tjänsten

Vanligt förekommande relationebeteckningar (funktioner) för äldre tryck som anges under Instans av / Verk:

Personer

• Författare (kod: aut)
  Koden anges både i Primär medverkan och Medverkan. Tidigare endast i Medverkan.
  
  
• Preses (kod: pra, tidigare ths)
  Anges för akademiska avhandlingar till och med 1850, där preses normalt anges i Primär medverkan.
  
  
• Respondent (kod: rsp, tidigare dis)
  Anges för akademiska avhandlingar till och med 1850 där respondenten normalt anges i Medverkan, enligt uppställning i Lidén-Marklin. Om du kan belägga att respondenten aktivt har författat en avhandling kan du ändra uppgifterna i Medverkan (preses i Medverkan, respondent i Primär medverkan) men av praktiska skäl bör du helst låta uppgifterna vara. Även om det står "författad av/auct [respondent]" kan du inte vara helt säker på att personen ansvarar för det intellektuella innehållet. Hen kanske mer fungerat som sekreterare.

Hjälpmedel för namnformer

Ägarhistorik

Språk

Rätta felaktiga språkkoder. Det kan gälla exempelvis:

• poster som flyttats över från ett format till ett annat. I konverteringsprogrammet kan tryckorten har varit styrande för val av språkkod. För ett verk tryckt i Stockholm kan exempelvis koden swe ha lagts på posten fast trycket är på engelska.

• Koden und (odefinierat språk/undetermined) kan förekomma i poster som har flyttats över från ett format till ett annat eller i poster som har skapats i samband med retrospektiva projekt.

Klassifikation

Ange en djup klassifikationskod om sådan finns. En grund klassificering räcker om det saknas en passande kod för det ämne som behandlas. Ibland kanske det inte alls går att ange någon kod.

Dewey (DDK)

Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB)

Ange en djup klassifikationskod om sådan finns. En grund klassificering räcker om det saknas en passande kod för det ämne som behandlas.

I flera äldretrycksprojekt har det inte ansetts nödvändigt med utförliga klassifikationskoder. I Collijn- och SB17-poster består klassifikationskoden bara av en SAB-bokstav, det vill säga någon av SAB-systemets 25 huvudavdelningar. Biblioteken lade till en passande SAB-bokstav när man skapade nya poster för svensktryck utgivet -1829. Det gör man inte längre.

De grunda klassifikationskoderna i Collijn- och SB17-posterna ska ligga kvar. Kungliga biblioteket lägger inte till klassifikationskoder i dessa poster, vare sig Dewey- eller SAB-koder, men det är tillåtet för andra bibliotek att lägga till egna koder.

I SB17-posterna bestämde katalogisatören passande koder medan klassifikationskoderna i Collijn-posterna har bestämts med utgångspunkt från hur trycken är uppställda i Kungliga bibliotekets samlingar.

Ämne

Där det passar kan du ange detaljerade och många ämnesord. Men handlar trycket om något ämne som det inte finns någon motsvarighet till i dag, kan du välja att inte lägga några ämnesord alls eller på en grund nivå.

SB17-poster saknar ämnesord men det är tillåtet att lägga på egna ämnesord i dessa poster.

SOT-poster

Listkoden "quiding"

SOT-projektet skapade ämnesord av rubrikerna i Nils Herman Quidings "Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862". Library of Congress godkände 2008 Quiding som ett godkänt ämnesordssystem. SOT-poster innehåller därför listkoden "quiding". Du kan använda dessa ämnesord och listkoden "quiding" vid katalogisering av en saknad förordning som ingår i Quidings författnings­register.

Agent som ämne

SOT-poster kan innehålla ämnesord för olika riksdagar, myndigheter etcetera. De lades under en period in som Allmänt ämnesord. Katalogiserar man en förordning i dag lägger man sådana uppgifter i Agent men man behöver inte ändra i SOT-posterna.

Innehållstyp