Verk/Instans av verk - Äldre tryck

Föredragen titel

Följ allmänna anvisningar om föredragen titel. ISBD-regler används endast vid beskrivningen av äldre tryck, dvs. i Manifestation.

Det är ofta svårt och tidsödande att fastställa en föredragen titel för äldre tryck. Det har aldrig eller sällan gjorts i stora projekt som Collijn, SB17 och SOT. Man måste acceptera att det för många titlar, mer eller mindre okända, förekommer titelvarianter. Det har främst med den manuella trycktekniken att göra som genererade exemplar som ofta skiljer sig åt sinsemellan, inte minst när det gäller titeln.

En nödlösning är att ange alternativa titlar som varianttitlar.

Utan primär medverkan

Det är oftast svårt att fastställa korrekt föredragen titel för anonyma verk utgivna under handpresstiden. SB17-projektet angav standardiserade titlar för vissa typer av material. För konsekvensens skull utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Almanackor

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Almanack", därefter behandlingsåret (inte tryckåret) och upphovsmannens efternamn i normaliserad form. Vid primärkatalogisering utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Ibland angavs i stället en institution och ort.

Bulletiner (krigsbulletiner)

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Bulletin", därefter dateringsdatum. Vid primärkatalogisering utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Biblar

De senaste åren har auktoritetsposter skapats för Bibeln. Man har då rättat felaktiga namnformer, inklusive de som SB17-projektet skapade. Vi anger därför Bibeln enligt nutida regler. Tyvärr går det för närvarande inte att ange alla egenskaper i Libris katalogisering. Kopiera en befintlig post som innehåller uppgifter om version.

Psalmböcker

SB17-projektet angav en standardiserad titel som inleddes med "Psalmboken", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Vid primärkatalogisering utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Ange tryckare om flera utgåvor finns för ett visst tryckår och en viss tryckort.

Evangelier och epistlar

Ibland trycktes evangelier och epistlar med psalmboken men även separat. SB17-projektet angav i det senare fallet en standardiserad titel som inleddes med "Evangelier och epistlar", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Vid primärkatalogisering utformas titeln på samma sätt som i SB17-posterna.

Om evangelierna har givits ut tillsammans med psalmboken ska de anges som en Relation till ingående verk.

Relationer till ingående verk

Utan primär medverkan

Ett tryck kan innehålla två eller flera titlar som man vill auktorisera eller standardisera. Alla utom den första anges som relation till ingående verk.

Psalmböcker var exempelvis ofta utgivna tillsammans med evangelier och epistlar. SB17-projektet angav då standardiserade titlar för dem som inleddes med "Psalmboken" respektive "Evangelier och epistlar", därefter tryckåret (inte året när verket stadfästes) och tryckorten. Vid primärkatalogisering utformas titlarna på samma sätt som i SB17-posterna.

Med primär medverkan

Samlingsemissioner etc.:

Skapa gärna analytiska sökingångar för de ingående verken. Man skapar helst auktoriserade sökingångar både för namn och titel men det kan för äldre tryck vara svårt att fastställa föredragen titel. Man måste ofta nöja sig med att välja den titel som verkar rimligast.

Medverkan och funktion

Personer

Auktoritetsposter bör, om möjligt, upprättas om en person kan sammanblandas med andra eller om oklarheter råder om namnet. Det gäller exempelvis författare, medarbetare, konstnärer och för behandlade personer. Tyvärr kan det ofta vara svårt att skapa auktoritetsposter för personer som förekommer i de äldre trycken. Inte lätt särskilja alla "Sven Svensson" exempelvis.

I äldre tryck hittar man även diverse upphovsuppgifter utanför titelsidan. De kan ofta vara ganska vaga, kanske bara en svårbelagd pseudonym. Man kan sällan skapa sökingångar för dessa upphovsuppgifter utan mycket tidsödande forskningsarbete. Oftast kan man ändå inte belägga en pseudonym, initialer etc. Man får då överväga om man ska göra en sökingång eller inte.

Librispraxis för äldre tryck:

• Namn i Instans av verk: Relationer till agenter
• Auktoritetsarbetet: Allmänna anvisningar för personer

Svenska personnamn före 1700

I allmänna anvisningarna för personer "Ordningselement (hur namnet sorteras)", kan man läsa att för:

• svenska personer med fadersnamn (son- eller dotternamn, ex. Persson) anges det föredragna namnet i rak följd om personen tillhör/huvudsakligen har verkat tiden före 1700
• svenska personer med släktnamn (ex. Messenius) anges det föredragna namnet alltid i inverterad form

Personer som undertecknat i tjänsten

Librispraxis för äldre tryck: Gör i de flesta fall inte sökingångar för ämbetsmän som undertecknat i tjänsten, till exempel en landshövding eller kungen. Endast om det är klarlagt att undertecknaren verkligen har författat texten kan hen räknas som Primär medverkan eller Medverkan.

Tryckare, bokhandlare etc.

Tryckeriuppgifterna på titelsidan etc. består oftast bara av ett personnamn och vissa projekt har angett tryckare som person, med för- och efternamn samt ibland levnadstid. Tryckerier är dock företag och bör i stället betraktas som organisationer, inte personer.

Librispraxis för äldre tryck: Sökingång för tryckare, utgivare etc. borde finnas i Instans eftersom de har en relation till instansen, inte verket. Det fungerar dock inte för närvarande. Vi anger dem därför i Instans av verk i stället.

Man anger bara efternamnet. Under en period lade man in både för- och efternamn och i rak följd.

Vanligaste funktionskoderna är prt, pbl eller bsl. Uppgifter som "på bekostnad av", "sumptibus" tolkas som en utgivningsuppgift, att man ansvarar för utgivningen.

Efternamnet ska vara standardiserat. Det finns ytterst få auktoritetsposter i Libris men via en indexsökning i Libris webbsök kan man oftast förstå vilken namnform som är den korrekta, speciellt för svenska tryckerier. Vid tveksamheter kan man också använda sig av jubileumsutgåvan av "Svensk boktryckeri-historia 1483-1883" eller CERL Thesaurus.

Sökning på "keyser" i Libris webbsök:

"Keyser" i CERL Thesaurus:

Funktionskoder

Lista över funktionskoder Länk till annan webbplats.

Vanligt förekommande funktionskoder för äldre tryck:

Personer

• aut = författare
  Koden anges både i Primär medverkan och Medverkan. Tidigare endast i Medverkan.
  
  
• pra = preses (tidigare ths)
  Anges för akademiska avhandlingar t.o.m. 1850, där preses normalt anges i Primär medverkan.
  
  
• rsp = respondent (tidigare dis)
  Anges för akademiska avhandlingar t.o.m. 1850 där respondenten normalt anges i Medverkan, enligt uppställning i Lidén-Marklin. Om man kan belägga att respondenten aktivt har författat en avhandling kan man ändra uppslagen (preses i Medverkan, respondent i Primär medverkan) men av praktiska skäl bör man helst låta uppslagen vara. Även om det står "författad av/auct [respondent]" kan man inte vara helt säker på att personen ansvarar för det intellektuella innehållet. Hen kanske mer fungerat som sekreterare.
  
  
• egr = gravörer
  
  dte = dedicerat till
  Anges i bibliografiska poster för tryckta dedikationer, i beståndsposter för handskrivna, exemplarspecifika dedikationer.
  
  
• fmo = tidigare ägare
  Anges i Bestånd

Tryckare, bokhandlare etc.

• prt = tryckare
  
  
• pbl = utgivare
  
  
• bsl = bokhandlare
  
  
• fmo = tidigare ägare
  Anges i Bestånd

Ägarhistorik

Librispraxis för äldre tryck: Bestånd: ägare till ett visst tryck

Språk

Rätta felaktiga språkkoder. Det kan exempelvis gälla:

• poster som flyttats över från ett format till ett annat. I konverteringsprogrammet kan tryckorten har varit styrande för val av språkkod. För ett verk tryckt i Stockholm kan exempelvis koden swe ha lagts på posten fast trycket är på engelska.

• Koden und (odefinierat språk/undetermined) kan förekomma i poster som har flyttats över från ett format till ett annat eller i poster som har skapats i samband med retrospektiva projekt.

Klassifikation

Ange en djup klassifikationskod om sådan finns. En grund klassificering räcker om det saknas en passande kod för det ämne som behandlas. Ibland kanske det inte alls går att ange någon kod.

Dewey (DDK)

Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB)

Ange en djup klassifikationskod om sådan finns. En grund klassificering räcker om det saknas en passande kod för det ämne som behandlas.

I flera äldretrycksprojekt har det inte ansetts nödvändigt med utförliga klassifikationskoder. I Collijn- och SB17-poster består klassifikationskoden bara av en SAB-bokstav, dvs. någon av SAB-systemets 25 huvudavdelningar. Biblioteken lade till en passande SAB-bokstav när man skapade nya poster för svensktryck utgivet -1829. Det gör man inte längre.

De grunda klassifikationskoderna i Collijn- och SB17-posterna ska ligga kvar. Kungliga biblioteket lägger inte till klassifikationskoder i dessa poster, vare sig Dewey- eller SAB-koder, men det är tillåtet för andra bibliotek att lägga till egna koder.

I SB17-posterna bestämde katalogisatören passande koder medan klassifikationskoderna i Collijn-posterna har bestämts med utgångspunkt från hur trycken är uppställda i Kungliga bibliotekets samlingar.

Ämne

Där det passar kan man ange detaljerade och många ämnesord men handlar trycket om något ämne som det inte finns någon motsvarighet till i dag, kan man välja att inte lägga några ämnesord alls eller på en grund nivå.

SB17-poster saknar ämnesord men det är tillåtet att lägga på egna ämnesord i dessa poster.

SOT-poster

Listkoden "quiding"

SOT-projektet skapade ämnesord av rubrikerna i Nils Herman Quidings "Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862". Library of Congress godkände 2008 Quiding som ett godkänt ämnesordssystem. SOT-poster innehåller därför listkoden "quiding". Man kan använda dessa ämnesord och listkoden "quiding" vid katalogisering av en saknad förordning som ingår i Quidings författningsregister.

Agent som ämne

SOT-poster kan innehålla ämnesord för olika riksdagar, myndigheter etc. De lades under en period in som Allmänt ämnesord. Katalogiserar man en förordning i dag lägger man sådana uppgifter i Agent men man behöver inte ändra i SOT-posterna.

Innehållstyp

Librispraxis för äldre tryck: Äldre tryck katalogiseras enligt ISBD. Egenskapen Innehållstyp började anges vid övergången till RDA för nyutgivet material men det är inte en RDA-specifik uppgift. Ta inte bort uppgiften när du katalogiserar med hjälp av äldretrycksmallen eller poster som andra Libris-bibliotek har skapat. Vid postimport låter man uppgiften ligga kvar men man behöver inte lägga till om det saknas.

Relaterad information

• CERL Thesaurus Länk till annan webbplats.
  Innehåller auktoriserade namnformer (tryckorter, tryckerinamn och personnamn)
• Klemming, Gustaf Edvard; Nordin, Johan Gabriel: Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 (jubileumsutgåva, 1983)
  Standardverk som innehåller uppgifter om svenska tryckare under handpressperioden. Jubileumsutgåvan innehåller boktryckarlängder vilket gör det mycket lättare att hitta ett visst tryckeri.
• Några hjälpmedel vid fastställande av person- och ortnamn