Agenter knutna till verk och uttryck
Agenter kan bidra till resurser på olika sätt. Vad en agent bidragit med avgör till vilken entitet du ska knyta agenten.
På den här sidan hittar du anvisningar för vilka agenter du enligt RDA ska knyta till verk (till exempel författare eller kompositör) och uttryck (till exempel översättare). I Libris format knyts dessa agenter till verk.
Agenter i RDA och Libris
I RDA är anvisningarna för att ange relationer till agenter uppdelade efter entiteterna verk, uttryck, manifestation och exemplar.
I Libris format är RDA:s entiteter verk och uttryck sammanslagna till en entitet som kallas för verk. Det innebär att agenter som är knutna till verk respektive uttryck i RDA knyts till verk i Libris.
Agenter som är knutna till manifestation i RDA knyts till instans i Libris.
I Libris tillämpas inte möjligheten att ange relationer mellan en agent och ett exemplar (till exempel ägare eller förvaltare) i den bibliografiska beskrivningen. Det innebär att agenter som är knutna till exemplar i RDA knyts till bestånd i Libris.
Hur anger jag relationen mellan agenter och verk och uttryck?
Agenter förknippas med verk och uttryck genom olika relationer. Dessa relationer anger du i Libris med egenskapen Medverkan och funktion i Verk. Med denna egenskap anger du alltså att en agent bidragit till en resurs och med vilken roll, till exempel att en person är författare eller översättare eller att en organisation är värdinstitution. Agenter kan förekomma i Medverkan och funktion både som länkade och lokala entiteter.
En agent kan även vara ämne för ett verk. Med egenskapen Ämne i Verk anger du att resursen handlar om en agent. För anvisningar om hur du anger att ett verk handlar om en agent, se:
Agenter som länkbara entiteter
En agent som länkbar entitet är en fristående entitet med agentens föredragna namn och eventuella särskiljande tillägg. Agenten har ett unikt ID och du kan länka till den.
När du ska ange en agent i Medverkan och funktion sök alltid efter om agenten finns som länkbar entitet och länka i så fall till den. I vissa fall kan du behöva komplettera den befintliga agenten.
Om agenten inte finns som länkbar entitet kan du behöva skapa en sådan. För information om när du behöver skapa en agent som länkbar entitet, se Riktlinjer för löpande auktoritetsarbete i Libris. För specifika anvisningar för respektive typ av agent, se sidorna Personer, Släkter, Organisationer, Jurisdiktioner och Möten.
Behöver du inte skapa en länkbar entitet för agenten anger du den som en lokal entitet, se anvisningar på sidan Agenter som lokala entiteter.
På bilden ser du hur agenter som länkade respektive lokala entiteter visas i Libris. I Primär medverkan är agenten länkad och i Medverkan är agenten angiven som lokal entitet.
Agenter knutna till ett verk
Flerbandsverk och seriella och integrerande resurser
För resurser som ges ut över tid kan agenter knutna till verket ändras. För anvisningar om hur du anger ändrat upphovsansvar för flerbandsverk och seriella och integrerande resurser, se:
Skapare
Om flera agenter är gemensamt ansvariga för att ha skapat verket är skaparen med huvudsakligt upphovsansvar kärnelement. Om huvudsakligt upphovsansvar inte är angivet, är den först nämnda skaparen kärnelement.
Det är obligatoriskt att ange illustratörer för skönlitteratur.
En skapare är en agent (person, släkt eller institution) som är ansvarig för skapandet av ett verk. För att en institution ska betraktas som skapare av ett verk krävs dock att särskilda kriterier är uppfyllda. För instruktioner om när en institution betraktas som skapare av ett verk, se När betraktas en institution som skapare?.
Ibland har ett verk flera skapare. Skaparna kan ha:
- samma roll, till exempel ett samarbete mellan två eller flera författare
- olika roller, till exempel ett samarbete mellan en textförfattare och en illustratör. Läs mer om hur du beskriver resurser som innehåller text och bild under Illustratörer.
Librispraxis: Katalogisatören avgör vilka skapare, utöver den som är kärnelement, som anges.
NB-praxis: För verk med upp till tre skapare, ange alla. För verk med fler än tre skapare, ange den första.
Exempel 1. Verk av en skapare som har flera roller
I det här fallet är skaparen både författare och illustratör. Ange flera relationsbeteckningar (funktioner).
Förstora bildenExempel: Stor-Emma.
Exempel 2. Verk med delat upphovsansvar där skaparna har samma roll. Det framgår av resursen att en av skaparna har huvudsakligt upphovsansvar.
Ange skaparen med huvudsakligt upphovsansvar i Primär medverkan. Ange övriga skapare i Medverkan. Du som katalogisatör avgör om du vill ange fler skapare än den med huvudsakligt upphovsansvar.
Förstora bildenExempel: Skogsbruk vid vatten.
Exempel 3. Verk med delat upphovsansvar där skaparna har samma roll. Huvudsakligt upphovsansvar framgår inte.
Ange den först nämnda skaparen i Primär medverkan. Ange övriga skapare i Medverkan. Du som katalogisatör avgör om du vill ange fler skapare än den med huvudsakligt upphovsansvar.
Förstora bildenExempel: Lagen om offentlig upphandling.
Exempel 4. Verk med delat upphovsansvar där skaparna har olika roller. Huvudsakligt upphovsansvar framgår inte.
Ange den först nämnda skaparen i Primär medverkan. Ange övriga skapare i Medverkan. I det här fallet är det obligatoriskt att ange illustratören. Läs mer på sidan om Illustratörer.
Förstora bildenExempel: The Gruffalo's child.
Varierande inbördes ordning mellan skaparna
Ibland skiljer sig ordningen mellan skaparna i upphovsuppgiften åt i olika utgåvor av samma verk. Det har ingen betydelse för beskrivningen av verket. När du beskriver en ny utgåva, kontrollera om verket redan finns beskrivet. Finns ett länkbart verk, länka till det. Finns en tidigare utgåva med ett lokalt verk, beskriv den nya utgåvans lokala verk på samma sätt.
Se även Ordningen på skaparnas namn varierar mellan olika manifestationer av samma verk.
Exempel 1. Länkat verk
Förstora bildenExempel: Tjejtjusaren Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson. I den första utgåvan är Anders Jacobsson först nämnd i upphovsuppgiften.
Exempel 2. Lokala verk
Förstora bildenExempel: Första utgåvan av Upptäck religion av Daniel Sandin och Börge Ring. Daniel Sandin är först nämnd i upphovsuppgiften.
Förstora bildenExempel: Andra utgåvan av Upptäck religion. Börge Ring är först nämnd i upphovsuppgiften.
Osäker, trolig eller okänd skapare
I vissa fall, till exempel när ett verk har tillskrivits olika agenter, är det osäkert vem som är skapare. Skaparen kan även vara okänd, det gäller anonyma verk.
- Om verket har tillskrivits en eller flera agenter, men det råder osäkerhet om vilken agent som är den mest troliga skaparen, ange ingen agent i Primär medverkan.
- Om referenskällor indikerar att en agent troligen är ansvarig för att ha skapat ett verk, ange agenten i Primär medverkan.
- Om agenten som är ansvarig för verket är okänd eller om verket är skapat av en grupp utan namn, ange ingen agent i Primär medverkan.
Vid katalogisering av utländska verk och översättningar, följ respektive nationalbibliografi.
Skapare av filmverk och datorspel
Filmer, video, datorspel har sällan endast en skapare. För att en agent ska räknas som primär medverkande ska denne vara ansvarig för alla aspekter kopplade till skapandet av filmen eller datorspelet. Vanligtvis är det istället två eller flera agenter som gemensamt har bidragit till verket. Dessa agenter ska alla anges i Medverkan i Verk.
Skapare av musikverk
För samarbeten mellan en kompositör och en textförfattare, librettist, koreograf etc., tillämpa instruktionerna under RDA 6.28.1.2–6.28.1.4
Länk till annan webbplats..
Skapare av samlingsverk
En agent som är ansvarig för att välja ut och sätta samman verk eller delar av verk, av en eller flera skapare betraktas som skapare av samlingen. Ange agenten i Medverkan i beskrivningen av samlingsverket. Ange agentens funktion genom att länka till relationsbeteckningen Sammanställande redaktör.
Förstora bildenExempel: Berättelser från en jämtländsk by
Observera att i förhandsinformation för samlingar som innehåller verk skapade av olika agenter finns ofta skaparna till de verk som ingår i samlingsverket under Instans av / Verk. Detta är inte korrekt eftersom skaparna inte är skapare av samlingsverket.
Ta bort dessa skapare. I vissa fall kan du istället ange dem tillsammans med sina respektive verk i Har del.
Läs mer under Lathund för samlingsverk och Lathund för parallelltext.
Skapare av kompletterande verk
I vissa fall består en resurs av ett primärt verk som kompletteras av förord, kommentarer, illustrationer etc. Dessa är egna verk. Du kan välja att:
- Beskriva (eller om möjligt länka till) det primära verket och ett eller flera av de kompletterande verken som separata verk i Har del i Instans av / Verk.
- Enbart beskriva (eller om möjligt länka till) det primära verket i Instans av / Verk.
Den vanligaste metoden är att enbart beskriva eller länka till det primära verket och inte beskriva de kompletterande verken som separata verk. Ange då de kompletterande verkens skapare, det vill säga författaren av förordet eller kommentaren, illustratören etc., i Medverkan i Instans.
Om en agent har bidragit till en resurs med olika funktioner, till exempel en funktion som hör till verket och en funktion som hör till instansen, kan du behöva ange agenten både i verket och i instansen.
Förstora bildenExempel: Hemsöborna av August Strindberg med textkommentarer av Gunnar Lokrantz.
Förstora bildenExempel: Om poesi i översättning och med förord av Bengt Jangfeldt. Bengt Jangfeldt anges i verket med funktionen Översättare och i instansen med funktionen Förordsförfattare.
När betraktas en institution som skapare?
RDA 19.2.1.1.1
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För att institutioner ska betraktas som skapare av ett verk måste vissa specifika kriterier uppfyllas.
Verket ska ha tillkommit vid institutionen, vara utgivet av institutionen eller genom institutionens försorg och tillhöra en eller flera av följande kategorier:
- Verk av administrativ karaktär som behandlar själva institutionen t.ex. dess interna policy, arbetssätt, finanser, verksamhet, dess tjänstemän, personal, medlemmar (t.ex. medlemsregister), dess samlingar och dokumentation (t.ex. kataloger, inventarieförteckningar)
- Verk som redovisar institutionens gemensamma åsikt (t.ex. rapporter från kommissioner och kommittéer etc. eller officiella ställningstaganden i frågor om extern policy)
- Verk som rapporterar från utfrågningar ledda av lagstiftande, juridiska, administrativa, och andra institutioner
- Verk som rapporterar från den gemensamma verksamheten vid en konferens (t.ex. förhandlingar, samlade föredrag), en vetenskaplig expedition (t.ex. resultat av utforskning och undersökning)
eller vid ett evenemang (t.ex. en utställning, mässa, festival) som kan definieras som institution (definition i RDA 18.1.2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) under förutsättning att konferensen, expeditionen eller evenemanget är namngiven i resursen. - Verk som är ett resultat av en uppförandegrupps gemensamma verksamhet, där gruppens upphovsansvar sträcker sig längre än till rent uppförande, tolkning etc.
- Kartografiskt material som härrör från en annan institution än en som enbart är ansvarig för materialets publicering och distribution
- Namngivna individuella konstverk av två eller flera konstnärer som agerar som en institution
- Juridiska verk av följande typer: lagar, dekret från en statschef, lagförslag, administrativa förordningar etc., konstitutioner och fördrag etc., domstolsregler, domares förhållningsregler till jury, åtal, rättsförhandlingar, och domstolsbeslut.
Institution som skapare
Förstora bildenExempel: Vänsterpartiets partiprogram.
Övrig agent knuten till ett verk
Övrig agent knuten till verket är en person, familj/släkt eller institution knuten till verket med en annan relation än skapare. Det kan vara:
- personer, släkter eller institutioner till vilka korrespondens är adresserad
- personer, släkter eller institutioner till vilka en festskrift ägnas
- institutioner som anordnar en utställning eller ett evenemang etc.
Ange en övrig agent knuten till verket i Medverkan.
Librispraxis: Katalogisatören avgör vilka övriga agenter som anges.
Festskriftsföremål
Förstora bildenExempel: Ad libitum : festskrift til Gunnar Foss.
Författargrupp, reportagegrupp etc.
Författargrupp, reportagegrupp etc. som står som upphovsansvariga för ett verk betraktas som skapare endast om verket tillhör en eller flera av kategorierna i RDA 19.2.1.1.1, se När betraktas en institution som är skapare?.
Om verket inte tillhör någon av dessa kategorier, betrakta gruppen som övrig institution knuten till verket. Katalogisatören avgör om gruppen anges i Medverkan och funktion.
Förstora bildenExempel: Fem steg till Kraków av Five Pieces (reportagegrupp)
Agenter knutna till ett uttryck
Agenter knutna till ett uttryck är till exempel översättare, arrangör av musikalisk komposition och framförande person.
Exempel 1. Översättare
Förstora bildenExempel: Madame Bovary av Gustave Flaubert i översättning av Anders Bodegård.
Exempel 2. Berättare
Förstora bildenExempel: Skinn av Sara Strömberg i uppläsning av Katarina Ewerlöf.
Det är obligatoriskt att ange relationsbeteckning (funktion).
I Libris anges relationer mellan agenter och manifestationer samt mellan agenter och verk och uttryck genom att ange agent och relationsbeteckning i egenskapen Medverkan och funktion i Instans respektive Verk. Relationsbeteckningen (funktionen) beskriver agentens roll i förhållande till resursen.
Termerna är baserade på funktionskoderna i standardlistan ”MARC code list for relators Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”.
Tipslåda
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 2025-10-06
- Publicerad:
- 2024-02-29