Referenstitel - Äldre tryck

Föredragen källa (ISBD A.4.2.1.1)

Titelsida finns

Titelsidan eller titeluppslaget är föredragen källa. Om trycket innehåller flera titelsidor, som i samlingsverk eller flerbandsverk, väljer du den första titelsidan som föredragen källa. En tryckt titelsida föredras framför en graverad titelsida.

Titelsida saknas

Citera lämplig mängd text eller typ av titel från annan lämplig källa i trycket. I ISBD A.4.2.1.1 förekommer många källor som väljs i prioritetsordning. Var pragmatisk. Välj den bästa källan även om den ligger längre ner i listan:

• kolofon
• förtitelblad
• andra inledande blad
• rubriktitel
• titel i innehållsförteckning
• kolumntitel
• incipit (textens början)
• explicit (textens slut)
• ingress
• inledande ord i trycket (exempelvis från omslag)

Om du valt en av dessa källor som föredragen källa ska du klamra uppgifter hämtade från andra källor.

Du beskriver trycken som de ursprungligen givits ut. Det innebär att omslag eller bokryggar endast kan användas vid beskrivningen om det är säkert att de inte tillkommit i ett senare skede.

Ange i en anmärkning vilken källa som använts när titelsida saknas.

Citering (ISBD A.3)

Titelcitatet ska helst säkerställa identifieringen av en upplaga. Du ska därför citera uppgifterna i referenstiteln i den ordning de står på titelsidan eller titelsidans ersättning. Syntaxen eller ordningsföljden ska inte brytas. Till referenstiteln räknas därför oftast all text före impressum, inklusive upphovsuppgifter.

Du bör vara försiktig med att utesluta titelinformation eftersom den borttagna informationen kanske är det enda sättet att skilja två upplagor åt. Under rubriken "Vad kan uteslutas i titelciteringen?" längre ner på sidan kan du läsa mer om uteslutning.

Titlarna innehåller ofta ord som stavas på ett annat sätt än i dag. Det är därför lätt att missa en titel om man söker med modern stavning. Var därför frikostig med varianttitlar.

När referenstiteln kan delas upp

Du kan citera egenskaperna Titel, Upphovsuppgift och Upplageuppgift på samma sätt som för nyutgivet material om:

• syntaxen inte bryts
• ordningsföljden mellan olika uppgifter i trycket följer ISBD:s ordningsföljd
• du inte behöver ändra ordningsföljden på titel-, upphovs- och upplageuppgifterna i det format du använder.

En nackdel med den här citeringsmetoden är den dubbla interpunktionen, ISBD-interpunktion och tryckets interpunktion. Det kan exempelvis vara svårt att förstå om ett kolon mellan Huvudtitel och Övrig titelinformation är ISBD-interpunktion eller citerat från trycket.

När referenstiteln inte kan delas upp

Citera egenskaperna Titel, Upphovsuppgift och Upplageuppgift i egenskapen Huvudtitel om:

• syntaxen bryts
• ordningsföljden mellan olika uppgifter i trycket inte följer ISBD:s ordningsföljd
• du måste ändra ordningsföljden på titel-, upphovs- och upplageuppgifterna i det format vi använder.

En fördel med denna citeringsmetod är att du slipper den dubbla interpunktionen. Du anger bara tryckets interpunktion. Kungliga biblioteket använder nästan uteslutande denna citeringsmodell, även då man skulle kunna dela upp referenstiteln.

Vad kan uteslutas i titelciteringen? (ISBD 1.1.5.1)

Avbrutna titelcitat

Referenstiteln ska i princip citeras i sin helhet, men om titeln är mycket omfattande kan du överväga att avbryta titelcitatet eller utesluta textsjok inne i titeln. Ange uteslutningar med uteslutningstecken, tre punkter (ISBD A.3.2.8b).

Du bör tänka dig för innan du utesluter titelinformation. Den borttagna informationen kanske är enda sättet att skilja två upplagor åt så titelcitaten får vara långa.

Risken med uteslutningar är att den som söker efter en viss titel inte får träff om hen söker på ord som markerats med uteslutningstecken. Avbryt inte titelcitat för tidigt och uteslut i första hand ”ointressanta” textsjok inne i titeln.

Uppgifter som utesluts ur titelcitatet

Tryck från 1500-1600-talen är ganska pratiga. De rätt så rena titelsidor vi är vana vid från senare århundraden hade inte utvecklats än. På den tiden fylldes titelsidorna oftast av långa, berättande textsjok.

Grundtanken är att du utesluter sådant som inte är viktigt för titelciteringen eller kan förvirra. Här är några exempel på uppgifter som du inte behöver ta med:

• Titelns radindelning, dvs. snedstreck (/) i slutet på en rad
  
  
• "In fidem protocolli, Joh. v. Heland" och liknande uppgifter
  
  
• Upphovsmannauppgifter som redovisar ett mycket stort antal personer
  
  
• Mycket långa ingresser
  
  
• Religiösa invokationer
  
  
• Motton
  
  
• Citat
  
  
• Deviser
  
  
• Epigram
  
  
• Bildtexter
  
  
• Personliga titulaturer
  • ISBD 1.4.5.5: Personliga titulaturer etcetera som följer ett namn citeras om det är nödvändigt av språkliga skäl, för att kunna identifiera en person eller placera en persons aktiviteter i ett sammanhang. I alla andra fall ska titulaturer etcetera uteslutas.
    
    
  • Librispraxis för äldre tryck: Svensk praxis har varit att inte ta med titulaturer etcetera som följer efter ett namn men att den första titulaturen som föregår ett namn tas med medan övriga utesluts. Denna praxis är krånglig och inte så användarvänlig. En yrkesbenämning kan vara avgörande för att kunna auktorisera ett vanligt förekommande namn, exempelvis "af Sven Persson, präst i Brännkyrka socken". Var därför frikostig med titulaturer i citeringen.
    
    
• Information som föregår titeln
  Information som föregår titeln men inte ingår i referenstiteln kan anges i en anmärkning om du bedömer den som viktig för förståelsen av trycket:

Intetsägande titlar

De kan till exempel heta Prospect, Kungiörelse, Ödmjukt memorial, Ad protocollum eller Cirkulär.

Om du bara skulle ange titeln Prospect blir det svårt att särskilja alla prospekt vid en sökning. Ange därför textens början i en anmärkning. Förutom att upplysa om textens början är det bra att tala om vad erbjudandet gäller, om du har tid att läsa texten.