Omfång - Äldre tryck

Allmänna anvisningar

Du bör ta med alla sidor, planscher etc. som ingår i en viss utgåva i omfångs­beskrivningen men uteslut material som bara rör det egna exemplaret, som någon har bundit in "på sidan om".

Syftet med att ange en detaljerad omfångsuppgift är att den ska underlätta identifikationen av olika utgåvor och exemplar.

Ange exempelvis:

• alla ingående sviter
• alla opaginerade och paginerade sidor
• planschblad
• insatsblad
• övriga disjunkta blad.

Föredragen källa

Hela publikationen är föredragen källa.

Citering (ISBD 5.1)

• Enligt RDA ska man inte förkorta sidor, planschblad etc. Vi förkortar så länge vi katalogiserar enligt ISBD.
  
  
• Redovisa sviter och ange alla sviter i ett tryck. Sviterna skiljs åt med kommatecken. En svit består av ett antal ark med löpande arksignering. Om arksigneringen plötsligt börjar om med A eller något annat tecken påbörjas en ny svit.
  
  
• Siduppgiften är ofta uppdelad i två avdelningar. Först redovisas sviter där ordningsföljden lätt kan fastställas, därefter material med lösare anknytning och/eller utan fast placering i trycket, till exempel planscher, insatsblad eller rättelseblad.
  
  
• Börja räkna sidorna från inlagans början och ange alla sidor i respektive svit, det vill säga även opaginerade eller blanka sidor som avslutar en svit. De blad som hör till bokbandet ska inte redovisas.
  
  
• Summan av sidorna måste alltid vara jämn eftersom samtliga sidor redovisas och ett blad kan inte ha bara en sida.
  
  
• Arken är i allmänhet signerade enligt bokstavsföljden A-I, K-V, X-Z. När du har bestämt tryckets format, kontrollera helst pagineringen mot formatet. Om slutpagina inte verkar stämma med arksigneringen bör du kontrollera om arken är kompletta, att det inte finns luckor i arksigneringen eller att vissa sidangivelser i trycket har upprepats. Redovisa gärna sådana felaktigheter.
  
  
• Felaktigheter i trycket kan upptäckas med hjälp av kustoder. Saknas sidor efter en kustod är exemplaret sannolikt defekt. Om första ordet på nästa sida inte är identiskt med kustoden kan exemplaret vara felbundet eller sidorna ha hamnat i fel ordning.

Paginering, foliering och spalter

Oftast anger man hur många sidor ett tryck innehåller. Ibland är trycket folierat och då anges antalet blad. Det förekommer också att ett tryck istället innehåller numrerade spalter eller kolumner.

Arkkollation

Arkkollation (redovisning av ark, inte sidor eller blad) rekommenderas inte. I vanliga biblioteksprojekt har man nästan aldrig tillgång till så många eller så välbevarade exemplar som behövs för att kunna fastställa en arkkollation med anspråk på generell giltighet. Den som ändå behöver göra arkkollationering bör läsa Fredson Bowers bok "Principles of bibliographical description" och följa hans rekommendationer.

Ibland kan en arkkollation förtydliga en komplicerad, felbunden eller ofullständig paginering.

Inledande sidor (preliminärer)

Det skulle vara slösaktigt om man tryckte den sista sidan i en bok på ett helt nytt ark. I en oktavbok blir det i så fall 15 tomma sidor. Man ville oftast ändå ha några sidor kvar på det sista arket. Dessa sidor kunde användas för titelblad, förord, innehålls­förteckningar, dedikationer m.m. De skars ut från arket och placerades lite varstans i boken men ofta längst fram. Den här typen av information kunde också tryckas separat och tillfogas trycket.

Preliminärer är dessa inledande, ofta opaginerade, sidor som föregår huvudsviten, som brukar börja med ark A. I vissa tryck är preliminärerna mycket omfattande. Ju tjockare bok desto vanligare med omfattande preliminärer.

De signerades exempelvis a, aa, aaa men det fanns många sätt att signera preliminärer. Man använde sig ofta av symboler i stället, till exempel asterisker och parenteser.

Redovisa inte varje svit med preliminärer utan addera alla sviter som föregår A-arket.

Felaktig, ovanlig eller ofullständig paginering

Det är bra om du kontrollerar pagineringen mot arksigneringen och lita då hellre på arksigneringen. Det var arksigneringen man använde för att få sidorna i rätt ordning, inte pagineringen.

Du behöver inte katalogisera speciellt många äldre tryck för att hitta felpagineringar. Det gäller allt från små broschyrer till påkostade praktverk.

Sista sidan felpaginerad

Den korrekta uppgiften anges inom parentes (avvikelse från ISBD 5.1.4.1.4).

Enstaka felpagineringar inne i trycket

Det är oftast inte lika viktigt att uppge enstaka felpagineringar inne i trycket eftersom de sällan ger en felaktig bild av omfånget, men om du råkar upptäcka dem och det känns rimligt att ange dessa kan du göra det.

För att identifiera olika exemplar, utgåvor av en titel kan upplysningar om felpagineringar inne i trycket vara mycket värdefulla. Det är dock ett mycket tidsödande arbete att bläddra igenom varje skrift för att upptäcka dessa felaktigheter.

Dubblerade sidtal

Det är inte ovanligt att vissa sidor är dubblerade. Ange den felaktiga dubbleringen eftersom det ger en riktig bild av omfånget (alternativet i ISBD 5.1.4.1.4).

Tryck med både sid- och bladnumreringar

En utförlig omfångsbeskrivning är det enda sättet att göra komplicerade numreringar begripliga.

Ofullständiga exemplar

Ange de första eller sista paginerade sidorna och lägg till + s. (ISBD 5.1.4.1.5.). Endast i nödfall används denna modell.

Försök i första hand att belägga titeln och redovisa det fullständiga sidantalet i den bibliografiska posten. Informera i Bestånd om att det egna exemplaret är defekt.

Opaginerade sidor eller blad

Alla opaginerade sidor eller blad tas med i beskrivningen om de bedöms vara en del av utgivningen (ISBD 5.1.4.1.5.).

Opaginerade sidor eller blad som bildar egna sviter

Opaginerade sidor eller blad som bildar egna sviter läggs inom klammer. ISBD-interpunktionen komma visar att det rör sig om egna sviter.

Opaginerade sidor eller blad i början av en svit

Opaginerade sidor i början av en svit noteras vanligtvis inte (ISBD 5.1.4.1.5).

Opaginerade sidor eller blad i slutet av en svit

Opaginerade sidor

Det finns två alternativ. Alternativ 1 nedan används i först hand men alternativ 2 kan ibland vara tydligare, speciellt vid komplicerade sidtalsangivelser som inbegriper blanka sidor eller om trycket innehåller många sviter. Det är dessutom lätt att dela upp sviter på ett felaktigt sätt med ISBD:s modell. Det beror på att man i ISBD anger komma mellan alla siduppgifter, även om de ingår i samma svit. Det skapar en felaktig bild av att de opaginerade sidorna bildar en egen svit och att den föregående sviten skulle sluta med en ojämn siffra. Det kan en svit aldrig göra om ambitionen är att redovisa alla sidor.

Librisbiblioteken väljer själva vilken metod som passar dem bäst i olika fall.

Ofolierade blad i slutet av en svit

Bladangivelsen ska inkludera de ofolierade bladen, som anges sist inom parentes (ISBD 5.1.4.1.5).

Opaginerat tryck

Alternativet Ca 400 bl. (ISBD 5.1.4.1.5) används sällan. Arksigneringen i äldre tryck gör det lättare att uppskatta antal blad och sidor än för nutida tryck.

Blanka sidor eller blad

Alla blanka sidor eller blad tas med i beskrivningen om de bedöms vara en del av utgivningen (ISBD 5.1.4.1.5). Där ingår inte blanka blad som hör till bokbandet.

Blanka sidor eller blad har vare sig paginering eller innehåll. De ska anges sist inom parentes.

Opaginerade och blanka sidor eller blad i samma tryck

Opaginerade sidor eller blad i flera sviter

Praxis är att lägga sådan information sist, efter sidredovisningen. För att man ska förstå vilken svit som avses märks varje svit vanligtvis med romerska siffror. Sättet att ange romerska siffror varierar i posterna men vanligast är att man inleder märkningen med den andra sviten.

Om sviten är paginerad med romerska siffror märks sviten med arabiska siffror.

I flerbandsverk enligt enpostmetodik skulle det bli för otydligt om alla parenteser lades sist. Ange därför opaginerade sidor eller blad i anslutning till varje del: Omfång i flerbandsverk (äldre tryck)

Rättelser, annonser etc.

Rättelser och annonser trycktes ofta på det som blev över av arken. De var sällan planerade från början. Med annonser avses förlagsannonser, bokannonser, reklam.

Termen rättelser används för rättelser som står på konjunkta blad, sådana som ingår i arket. Termen rättelseblad används för rättelser som står på disjunkta blad.

Exemplaren kan variera mycket åt vad gäller den här typen av information. Har du flera exemplar att jämföra med kan du ibland se att det första exemplaret har någon sida eller några sidor i slutet som är blanka. I senare tryckningar har man lagt in rättelser, annonser på dessa sidor, eller annan information.

Skapa inte en ny post om det egna exemplaret saknar rättelser eller annonser etc. De anges i stället som exemplarspecifik uppgift i Bestånd.

Ange rättelser etcetera efter sidtalsuppgiften inom parentes. Komplettera med en anmärkning vid behov.

Rättelseblad

Ange rättelseblad efter siduppgiften oavsett var i trycket det är placerat. Det kunde ha placerats var som helst i trycket, och ibland även på olika ställen i olika exemplar, eftersom rättelseblad är disjunkta blad. De ingår inte i arken utan har tryckts vid ett annat tillfälle och tillfogats boken. Kunde också vara så att det i första exemplaret inte fanns något rättelseblad men i senare exemplar har man klistrat in ett, ofta när man upptäckt diverse stavfel.

Skapa inte en ny post om det egna exemplaret saknar ett rättelseblad som är angivet i Omfång. Det är bara en smärre avvikelse. Ange det i stället som exemplarspecifik uppgift i Bestånd.

Planschblad

Under handpresstiden var tryckarens huvuduppgift att färdigställa lösa ark som ofta kunde innehålla text och/eller planscher. Vanligtvis tryckte ett boktryckeri texterna, och ett koppartryckeri eller stentryckeri planscherna.

En bokbindare band sedan in arken och, beroende på respektive uppdrags­givares önskemål, kunde planscherna placeras in på olika ställen i boken. Ibland var de utspridda, ibland bundna för sig men ofta samlade i slutet. Ofta vet man inte om planscherna verkligen var tänkta att ingå i trycket eller om det är egna planscher som en uppdragsgivare har velat peta in i sitt exemplar.

Med tanke på osäkerheten om planschers ursprung är eventuella bokbindar­anvisningar värdefulla, helst med uppgifter om hur många planscher som ingår i boken och om planschernas innehåll. Bokbindaren kanske har en anvisning om att planscherna bör bindas för sig men det är bara ett råd och ska inte tolkas som att det är en separat del av verket.

Särskilj planschbladen från siduppgiften för att visa att de tryckts på annat håll och bundits in separat.

Planscher som inte ingår i pagineringen

Ange planschbladen efter siduppgifterna (ISBD 5.1.4.1.8).

Planscher som ingår i pagineringen

Beroende på ambitionsnivå kan planschbladens antal och placering i trycket anges i en anmärkning (ISBD 7.5.1).

Planscher som är numrerade med romerska siffror

Ange antalet planscher med romerska siffror.

Bokbindaranvisningar

Bokbindaranvisningar ger värdefull information om vilka disjunkta blad som borde ingå i trycket och var bokbindaren tycker att de ska bindas in, dvs. mellan vilka boktryckta sidor. Då vet man om det egna exemplaret är komplett eller om någon plansch etcetera saknas. Ibland kan det vara bra med en förklarande anmärkning.

Gravyrer

Komplettera gärna med en upplysande anmärkning om gravyrer på planschblad etc.

Anmärkningar om konstnärer, gravörer etc.

Planschtitelblad och planschförtitelblad

Har även benämnts graverat titelblad i tidigare katalogposter. Plansch­titelblad som inte ingår i arken redovisas efter paginering och eventuell frontespis men före planschblad som pl.-titelbl. Ibland är planschtitelbladet det enda titelbladet i trycket men ibland följer ett boktryckt titelblad. I det senare fallet används termen pl.-förtitelbl.

Planschtitelblad och planschförtitelblad som inte ingår i arket

Planschtitelblad eller planschförtitelblad som ingår i arket

Insatsblad

Insatsblad är disjunkta, boktryckta blad, oftast av annat format än inlagan i övrigt. Till skillnad från planschblad är insatsblad alltså inte graverade. De var tänkta att ingå i trycket, till skillnad från planschblad, rättelseblad, annonser etcetera som oftast inte var planerade utan kunde tillfogas senare exemplar.

Vanliga insatsblad är utvikbara tabeller, bilder eller figurer som har en naturlig plats i skriften. Ange insatsbladen efter siduppgiften men före eventuella planschblad. Komplettera med en anmärkning vid behov.

Kancellansblad

Kancellansblad är ersättningsblad, det vill säga man tog bort det felaktiga bladet i trycket och klistrade in kancellansbladet där i stället. Ofta markerades det felaktiga bladet (kancellandum) med ett klipp.

I Kungliga bibliotekets pliktexemplar finns ibland kancellansblad inklistrade i slutet av ett tryck. Det är av stort värde för en forskare som då kan se vilken text man ville byta ut, ofta av politisk natur.

Det är dock mycket vanligare att kancellansbladen redan har bytts ut. De är därmed svåra att upptäcka om man inte studerar bladen noga, vilket man vanligtvis inte har tid med. Skulle man ändå ha kännedom om eller råka upptäcka ett kancellansblad redovisar man det i en anmärkning.

Frontespis

Frontespis är ett extra, smyckat titelblad i anslutning till titelbladet. Den innehåller oftast kortfattad, graverad titelinformation, ibland med ett porträtt. Komplettera med en anmärkning vid behov.

Frontespiser i flerbandsverk

Gemensamma titelblad

För tryck med gemensamt titelblad använder man frasen Gemensamt titelbl.: före pagineringen.

Omslag

Ange pappersomslag med tryckt text. Dessa pappersomslag är tidiga förlagsband som framställdes i tryckeriet.